Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Nelson: Om den svenska bondepraktikans ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 AXEL NELSON
Den svenska Bondepraktikan, vilken till omkring två tredjedelar av sitt
omfång är ställd på rim, är visserligen en avläggare av den tyska
bondepraktikan, men ej direkt, utan via den danska bondepraktikan, vilken i sin
tur är en direkt översättning av den tyska. Jag har sida efter sida med
varandra jämfört Preussiska statsbibliotekets exemplar av den tyska
bondepraktikan av år 1580, den danska av år 1597 (av vilken ett det Kgl. Bibliotek
i Köpenhamn tillhörigt, visserligen ej alldeles fullständigt exemplar varit mig
tillgängligt; där det haft luckor, har det supplerats av senare danska
upplagor, som äro ordagranna omtryck av den förra1) och den svenska av år
1662. Överensstämmelsen är så fullständig, att texternas ömsesidiga
förhållande uppenbarligen är det nyss angivna. Då emellertid för några år
sedan en liknande undersökning redan företagits och publicerats av E.
Tun-eld, nöjer jag mig med att hänvisa till hans framställning.2
I den av mig undersökta tyska bondepraktikan av år 1580 finnes på
bl. Fvj en i cirkelform uppställd tabell, förmedelst vilken man kan beräkna,
huru många timmar månen lyser en viss natt. I anvisningen till denna
tabells begagnande användes som exempel den 11 februari 1549. Valet av
statsbiblioteket i Berlin, Kungl, biblioteket i Köpenhamn och Universitetsbiblioteket i
Göttingen, som på min begäran hava till Universitetsbiblioteket i Uppsala utlånat ett antal äldre
tyska och danska bondepraktikor och kalendrar, har det varit mig möjligt att fortsätta
granskningen. Åberopande en av bibliotekarien L. Bygdén ur en handskrift i
Universitetsbiblioteket i Uppsala [Nordin 1069: E. Ekholm, Svenska anonymi] meddelad anteckning
uppgav H. H. Hildebrandsson, Om väderleksmärken, deras betydelse och ursprung (Stockholm
1894; Föreningen Heimdals folkskrifter, nr 12), s. 23, 26, att den svenska Bondepraktikan
av år 1662 översatts från tyskan av Nils Klint, kyrkoherde i »Komble» (Kumla?). Samma
uppgift återkommer hos H. Rosman, som år 1901 i Stockholm utgav ett nytryck av den
äldsta svenska upplagan, och återupprepas av H. H. Hildebrandsson, Väderlekslärans
ståndpunkt under forntiden och medeltiden. Kommentar till Olaus Magnus Bok 1: Kap.
6-22 (Uppsala 1912), s. 4. Att den svenska Bondepraktikan översatts från tyskan anser
även O. V. Johansson, Väder spåmannens bondepraktika (Stockh. 1929), s. 103 [det där
meddelade årtalet 1642 är tryckfel för 1662].
1 Angående de äldsta bevarade upplagorna av den danska bondepraktikan se
Biblio-theca Danica. Supplement (København 1914), sp. 202 och L. Nielsen, Boghistoriske Studier
til dansk Bibliografi 1550—1600 (København 1923), s 121 och samme förf:s Dansk
Bibliografi 1551 1600 (København 1931—1933), s. 53. — Över den tyska bondepraktikan lämnas
en fullständig bibliografi av G. Hellmann, Die Bauern-Praktik 1508. Faksimiledruck mit
einer Einleitung (Berlin 1896; Neudrucke von Schriften und Karten über Meteorologie und
Erdmagnetismus, Nr 5), s. 8-28. Hellmann meddelar också utförliga bibliografier över
bondepraktikor på övriga språk, även svenska. Efter den tiden hava ytterligare minst fem
svenska Bondepraktika-upplagor utgivits, den senaste år 1934 (!) på Björck & Börjessons
förlag i Stockholm.
2 E. Tuneld, Bondepraktikan en översättning från danskan (i: Studier tillägnade
Axel Kock; Arkiv för nordisk filologi, N. f., Bd 40: Tilläggsband [1929]), s. 401-405. — I
denna uppsats hava ett par smärre fel insmugit sig, som här må rättas: Dr H. Rosmans
nytryck av den svenska Bondepraktiken trycktes 1901 (ej 1900); den av L. Bygdén åsyftade
Uppsalahandskriften är Nordin 1069 (ej »Palmschöld», nr 1069).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
