Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Nelson: Om den svenska bondepraktikans ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 AXEL NELSON
sidor och ersatt dem med från andra håll hämtade texter omfattande inalles
24 Va sidor.
Bland de i den svenska Bondepraktikan tillagda styckena1 märkas å
bl. Fvij »Notationes om förkastade Dagar»; dessa dagar angivas vara föl-
1 Det längsta av de tillagda styckena är »Spéculum vitae humanæ. Menniskiones
Lefwernes Spegel», som upptar bokens 9 sista sidor. Denna svenska översättning av
Odenseprästen Hr. Mikkels år 1514 tryckta, möjligen efter ett latinskt original bearbetade danska
dikt »De vita hominis. Om alth mænnisckens leeffneth» (se härom J. Paludan, Danmarks
Literatur i Middelalderen [Kbhvn 1896], s. 120 f., 124 och i Samlaren, Årg. 18 [1897], s.
91 ff.) härrör från Sigfridus Aronus Forsius, men det i Bondepraktikan intagna, till
stavning och språkform en smula moderniserade trycket av det första partiet av dikten anges
vara * Allom Menniskiom til een helsosam och nyttigh vnderwissning, stält och publicerat
aff Andrea Johanni Arosiandro, Anno 1641». Denne fördomsfrie litteräre fribytare (om
honom se A. B. Carlsson i Svenskt biografiskt lexikon, Bd 2 (Stockh. 1920), s. 269 ff. och
där anförd litteratur) hade redan år 1635 i Uppsala fullständigt och oförändrat tryckt om
den år 1624 i Finland avlidne Forsius’ i Stockholm 1620 utgivna dikt och genom
utelämnande av S. A. F;s namn givit sken av att dikten härstammade från honom själv. Möjligen
kan man våga en lös gissning, att det är Arosiander som ombesörjt utgivningen av den
äldsta nu kända typen av den svenska Bondepraktikan och att detta skett redan i början
av 1640-talet, varpå årtalet 1641 skulle kunna tänkas hänvisa. Därmed är naturligtvis alls
icke sagt, att Arosiander också har verkställt själva översättningen från danska till svenska
av Bondepraktikans text. I Svenskt anonym- och pseudonymlexikon, 1 (Upsala 1898— 1905),
sp. 898 upprepade L. Bygdén den från E. Ekholm hämtade anteckningen, att översättningen
verkställts från tyskan av »Nicolaus Klint, pastor in Komble». Bygdén kunde trots sin
synnerligen ingående kännedom om Sveriges såväl tryckta som otryckta biografiska och
bibliografiska litteratur icke meddela något om denna person, och det har icke heller — så vitt
jag vet — någon senare forskare kunnat. Någon präst med namnet Nie. Klint är icke känd
från någon av de tre socknarna Kumla (i Närke, Västmanland och Östergötland) enligt resp.
herdaminnen. Vid granskning av den av Bygdén citerade Uppsalahandskriften Nordin 1069
visar det sig, att E. Ekholm som källa för sin uppgift anför en handskriven anteckning i
ett exemplar af J. Schefferus’ Svecia literata. — Om den tre sidor upptagande tabellen
över dagarnas längd och solens uppgång och nedgång under hela året, som ävenledes är ett
tillägg i den svenska Bondepraktikan, säges: »Hæc Doet. et Archiep. Ups. supputatio. Facta
Anno 1632». Den åsyftade ärkebiskopen torde ha varit L. Paulinus Gothus (f. 1565, d. 1646),
som är en bekant astronom och almanacksutgivare; denna tabell finnes emellertid icke
upptagen i den utförliga förteckning över dennes tryckta och otryckta skrifter, som meddelas
av H. Lundström, Laurentius Paulinus Gothus, 3 (Upsala 1898), s. 157—170. — Arosianders
namn är för övrigt förknippat med en annan, enligt min mening ävenledes från danskan
översatt text, Apollonii, Konungens aff Tyro, Historia, vars äldsta nu kända upplaga trycktes
i Uppsala år 1633. Denna upplagas titel finnes icke bevarad, men på titelbladet av den
upplaga, som trycktes i Stockholm år 1636 står angivet: »För ett Tijdzfördriff, och ef f t er
mångas åstundan, på nytt förferdigat och vthgången Aff Andrea Ioh. Arosiandrino » Även
här råder en liknande otydlighet i uttrycket angående författarskapet som i fråga om den
i den svenska Bondepraktikan intagna dikten om »Menniskiones Lefwernes Spegel» Själva
Bondepraktika-texten och Apollonii historia kunna näppeligen härröra från samma
översättare. Bondepraktikans översättare har slaviskt följt sin danska förlaga och -*- som
Tun-ELD, anf. st., s. 403 ff. redan påpekat — gjort sig skyldig till en mängd daniserande, helt
osvenska uttryck, medan däremot översättaren av Apollonii historia — som i de i bokens
början tryckta latinska dedikationsdikterna av Steph. L. MURÆUS och Arosianders
halvbror Johannes Olai uttryckligen uppges vara Arosiander — skrivit ett gott svenskt språk;
om danismer i den av Forsius verkställda översättningen av Hr. Mikkels »Om alth
mænnisckens leeffneth» se E. Hjärne i Språk och stil, Årg. 14 (1914), s. 31 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
