Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTUSIANERKLOSTRET MARIEFRED OCH DESS BIBLIOTEK 153
Bland klostrets förnämsta välgörare finna vi också ärkebiskop Jakob
Ulfsson och biskop Conrad Rogge i Strängnäs. Genom ett den 21 aug.
1494 utfärdat gåvobrev1 skänkte ärkebiskopen den nya klosterstiftelsen sin
fädernegård Hakestad i Trögd i Uppland. Och följande dag donerade bi-
skop Rogge till Mariefreds kloster sitt i Stockholm vid Söderport belägna
hus och tillhörande byggnader med vissa i brevet2 närmare angivna undan-
tag. Vid gåvans överlämnande närvoro prior Timotheus i Marienehe i
egenskap av »visitator per Alamaniam» och priorn i kartusianerkonventet
Marienkloster i Hildesheim jämte flera andra ordensbröder. De båda gåvo-
breven äro utfärdade i Stockholm, varför det är troligt, att de nämnda tyska
kartusianerna såsom visitatorer även voro närvarande vid ärkebiskopens
donation.
I en ny skrivelse daterad Uppsala den 19 febr. 1508 bekräftar ärke-
biskopen sin donation och gör bekant, att han förnöjt sina arvingar till deras
fulla belåtenhet med av honom i Södermanland inköpta gods.3 Ännu en gång,
så sent som den 30 jan. 1521, förnyar den gamle ärkebiskopen, som på sin
ålders dagar funnit en fristad inom klostrets murar, med sina fränders sam-
tycke gåvan av Hakestad gård.4 Om hans intresse för Mariefreds kloster vittnar
ett den 15 juni 1520 daterat brev till ärkebiskop Gustaf Trolle, i vilket han
anmodar denne att hos konung Kristiern utverka ett skyddsbrev för klostret,
så att detsamma icke utsättes för plundring av krigsfolket.5 Han har också
på klostrets begäran den 26 okt. 1520 i Mariefred vidimerat de skiftesbrev
(1472 x/9 och 1474 23/i), som gjordes mellan kronan och Sten Sture vid dennes
förvärv av Gripsholm.6 Jakob Ulfsson avled i Mariefreds kloster före den
25 juni 15217 och bisattes i klosterkyrkan. År 1526 flyttades hans ben till
Uppsala domkyrka för att här erhålla ett värdigare vilorum.
En mycket stor gynnare av det nygrundade Mariefredsklostret var också
ärkedjäknen i Uppsala Ragvaldus Ingemundi, ärkebiskop Jakob Ulfssons
mångbetrodde prokurator i Rom åren 1471 —1480. Av en den 22 febr. 1496
1 Orig. på perg. RA, något skadat i övre vänstra hörnet. Se även hans testamente
1496 12/. avtr. i Hist. handl, VIII, s. 53 ff.
2 Orig. på perg. RA, avskr. hos Örnhjälm, Miscellanea, T. XI, s. 509 f.
3 Orig. på perg. i RA, avskr. Örnhjälm, Miscellanea, T. XI, s. 539.
4 Orig. på perg. i RA, avskr. Örnhjälm, Miscellanea, T. XI, s. 577- 578.
6 Orig. på papper i RA med Jakob Ulfssons signet i form av en romersk gemma.
Avtr. hos Styffe, Bidrag t. Skandinaviens hist., V (1884), s. 637.
6 Två orig. på perg. i RA, sammanfästade med Jakob Ulfssons signet.
7 I brev fr. Gustaf Trolle 1521 25/« nämnes Jakob Ulfsson som avliden (Allen, De
tre nordiske Rigers Historie, 3: 2 (1867), s. 449, not 14 o. G. Kellerman, Jakob Ulvsson
o. den svenska kyrkan under äldre Sturetiden 1470-1497. Ak. avh. Upps. 1935. S. 8 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
