Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSION KU
41
citerade men hittills saknade böckerna 8, 9, 10 och 11. Libri 8, 10 och 11
ha identifierats med handskrifter i Kungl, biblioteket och Uppsala
universitetsbibliotek, varigenom vår kunskap om Bureana väsentligen har ökats.
Liber 9 har visserligen icke kunnat återfinnas, men den har med stor
sannolikhet kunnat attribueras till en av Burei medhjälpare, Johan
Henriksson Axehjelm.1 Förutom Burens’ egentliga runstensböcker lia hans
övriga handskrifter genomgåtts, och de spridda anteckningar om runstenar,
som där förekomma, ha sammanställts med det övriga materialet.
Resultatet av den andra uppgiften, identifieringen och den topografiska
bestämningen av inskrifterna, har på ett åskådligt sätt framställts i form
av en tablå. Denna redovisar för de olika inskrifternas förekomst i
Bureiis-skrifterna, såväl i form av anteckningar som i form av avbildning, i
bevarad handteckning, träsnitt eller kopparstick. Vidare antecknas
naturligtvis för varje inskrift dess förekomst och nummer i senare samlingar
(Bautil, Olof Celsius, Liljegren).
En sorgfällig genomgång av materialet i detalj, sådan som fru
Svärdström företagit, är en nödvändig förutsättning för att man skall få en
någorlunda fullständig och riktig bild av omfattningen och betydelsen av
det arbete, som på detta område utfördes av Bureus och hans medhjälpare.
Det sammanlagda antalet av dem behandlade inskrifter utgör (557. Av
dessa finnas endast 524 upptagna i Bautil och Gli hos Liljegren (ehuru
ofta utan hänvisning till Bureus). Bureus-samlingarna innehålla sålunda
icke mindre än 133 inskrifter som icke finnas i Bautil och 4G som icke
finnas hos Liljegren, därav åtskilliga senare förkomna. Av Up]]lands alla
nu kända runinskrifter har nära hälften (eller 543) granskats av Bureus
och hans medhjälpare, av hela Sveriges ungefär en fjärdedel. Bureus’
runforskning förtjänar utan ali fråga en monografisk behandling. Det
vore önskvärt, att författarinnan av denna avhandling med liden kunde
utföra denna både lärdomshistoriskt och runologiskt viktiga uppgift. 1
varje fall är hennes nu fullbordade undersökning ett viktigt förarbete
därtill.
Elias Wessen.
Bokbinderkunst til fest og til hverdag. Av Thor B. Kielland, Arne
Ny-gård-Nilssen og W. P. Sommerfeldt. Utgitt av II. M. Refsum i
anledning av firmaels femtiårsjubileum. Oslo 1937. 216 s.
H. M. Refsums bokbinderi inntar en så fremlredende plass innen
faget i Norge at det er lett å forstå at den nuværende innehaver, Her-
1 Möjligen är den identisk med den samling ritningar, vartill Bureus flerstädes i Fa (i
hänvisar till som »andre boken». Om denna tillägger han på ett par ställen den av tydlig
bitterhet burna upplysningen, att »den boken let Joh. Henr. bortkomma 1(133».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
