Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
121
vilka blott två, Passio 1559 och Guöspjallabök 1562, bevarats till vår tid,
båda dock i defekla exemplar (reproducerade i »Monumenta typographica
islandica», Vol. IV o. II). Av de äldsta böcker, som på 1530-talet trycktes
på Island av den svenske prästmannen Jön Matthiasson eller Jon Svenske,
som inkallats av biskop Jön Arason, äro nu som bekant blott två blad
av ett Breviarium Holense från år 1534 kända (i Kungl. bibi. i Stockholm).
Under nära femtio år utvecklade biskoj) Guöbrand en livlig
förläggar-och utgivarverksamhet från det nyorganiserade och utvidgade tryckeriet.
Början gjordes år 1575 med ett verk av Niels Hemmingsen, Lifsins vegur,
som biskopen själv översatt. Hans största verk blev bibeln på isländska,
som utkom år 1584. En av de intressantaste och ur litterär synpunkt
viktigaste böckerna var den samling psalmer och visor, som utkom i
Hölar år 1612 och som är känd som biskop Guöbrands Visnabök. Den
föreligger nu som femte bandet i Ejnar Munksgaards vackra
faksimileserie »Monumenta typographica islandica». Visnaböken, av vilken endast
få fullständiga exemplar äro kända, räknas som en av de sällsyntaste
isländska böckerna. Reproduktionen är verkställd efter ett exemplar i
Landsbökasafn i Reykjavik.
I en inledning på engelska redogör prof. Nordal utförligt för
Visna-bökens ställning inom den isländska litteraturen och biskop Guöbrands
strävan att med sin samling skaffa det poesiälskande isländska folket en
modern populär visbok, som skulle kunna upptaga tävlan med gamla
isländska »rimur» och katolska sånger. De flesta dikterna äro författade
av biskop Guöbrands samtida, men några få gå tillbaka till katolsk tid
ehuru i omarbetad form, såsom »J>aö gamla Liljukvæöi» (Lilja). Den
flitigaste diktaren är prästen Einar Sigurösson (1538—-1626); han har skrivit
mer än halva boken, som utom förord och register omfattar 391
paginerade kvartsidor. Andra skalder representerade i Visnabök äro Jön
Bjarna-son (ca. 1560—1630), bröderna Ölafur (1537—1609) och Sigfüs
Guömunds-son († 1567) samt Olafur Einarsson (1573—1659) m. fl., alla präster. En
ny upplaga av Visnabök utkom i Hölar år 1748.
I. C—n.
Emanuel Sejr: Aarhuus Stiftsbogtrykkerie. Et Bidrag til dansk
Provinsbogtryks Historie. Aarhus 1937. 308 s. 8°.
I vort Kendskab til de danske Provinstrykkeriers ældre Historie findes
der store Lakuner, og det er derför med Glæde, man modtager dette
statelige Værk, hvormed Aarhuus Stiftsbogtrykkerie i 1937 har fejret
Indflytningen i sit nye Hus. Aarhus Statsbiblioteks Overbibliotekar, Emanuel
Sejr, der i mange Aar har beskæftiget sig med aarhusiansk Historie, har
med denne Bog ikke blot givet os et Festskrift for det snart halvandet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
