- Project Runeberg -  Boken om Stockholm i ord och bild /
244

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommarnöje, af Gustaf Janson - II. På landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(En dylik promenad i solnedgången är synnerligen farlig för
en ung mans sinnesfrid. Och när den upprepats några gånger*
slutar den vanligen med en hemlig förlofning. Värmen hindrar
honom att vara spirituell och när han ej har något annat att
säga, kommer han med en blyg förklaring, som för det mesta
upptages välvilligt, hon har ju rakt ingenting att sysselsätta sig
med. De sista solstrålarne sila fram mellan blad och grenar,
vinden susar melankoliskt i trädtopparne och en hvar känner sig
besynnerligt varm om hjärtat. Och däraf hjärtat fullt är, däraf
talar munnen, kärleken är evig, det är blott föremålen, som
vexla — till en annan sommar. Men råkas man några år å rad
på samma ställe efter att under vintern ha mötts på
skridskobanan, händer det lätt, att leken blifver allvar och sej ouren
af-slutas med en riktig förlofning, något som för familjer med
vuxna döttrar höjer villans uthyrningsvärde åtskilliga procent.)

Efter en stund är sällskapet framme vid målet. Hvarje
landsställe, hur illa lottadt det än må vara i andra afseendenr
har sitt utsiktsberg. Och äfven om detta till höjd och bredd
endast kan mäta sig med ett diminutivum af en vanlig kulle,
har det likväl högtidligt upphöjts till rang, heder och värdighet
af berg. Man betraktar hvarken solnedgången eller omgifningenv
man väntar, och så snart båten blåst, skyndar man genvägen
till bryggan för att se, hvad pappa glömt nu igen.

Snart samlas man kring familjens öfverhufvud, som svettig
och varm torkar sig i ansiktet med en våt näsduk och
promenaden till villan anträdes. Hemkommen frågar pappa, ifall Kalle
ordentligt lärt sina lexor, och strax visar Kalle, som hastigt
tvättat bort imitationsindianens tatuering och någorlunda civiliserat
sitt yttre, med berättigad stolthet sin tyska grammatik, i hvilken
han för fjorton dagar sedan skulle hafva tragglat igenom just
den så ståtligt framhållna sidan. Nöjd med ett så lysande
resultat berömmer pappa hans flit, äter sin kvällsvard i familjens
sköte och går till sängs för att sofva den rättfärdiges trygga
sömn, förutsatt att myggen tillåter det.

Nästa morgon skiljer sig betydligt från andra morgnar. Det
är’ lördag och mamma skall fara till staden i och för veckans,
uppköp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 23 16:36:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokomsto/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free