Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ministrarne, af Johan Lybäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tor Widmark och icke doktor Nordenson mot hans tillstyrkan
utnämndes till e. o. professor i oftalmologi vid Karolinska
institutet.
Att ärendena annars kunna expedieras jämförelsevis lätt,
beror därpå att de äro grundligt behandlade i den s. k.
statsrådsberedningen, som har en ganska torftig lokal på nedre
botten inpå kanslihusets gård. Här föredrager vederbörande byråchef
i expeditionschefens närvaro först ärendet inför
departementschefen och de konsultativa statsråden. Ofta kan en fråga vara af
den beskaffenhet att två departementschefer behöfva närvara. Då
det gäller storpolitiska eller principiella frågor, deltager hela
konseljen. Därpå uppsätter den föredragande ministern det anförande,
som han skall hålla i konseljen. Och de statsråd som icke
vilja instämma med departementschefen och regeringen uppsätta
likaledes sina reservationer. Konungen måste naturligtvis
genom statsministern eller vederbörande departementschef noga
underrättas om de frågor, som skola förekomma i konseljen och
statsrådens ställning till densamma, så att han kan fatta sitt
beslut med hänsyn därtill. Ett liknande förfarande följes, då en
unionel fråga står på dagordningen. Då uppsättes först svenska
regeringens förklaring, som sedan delgifves norska
statsrådsafdel-ningen i Stockholm. Denna formulerar därpå efter konferens,
stundom endast i telefon, med regeringen i Kristiania sitt
utlåtande. Och sedan kunna repliker ytterligare växlas mellan
regeringarna. Det ibland ganska häftiga meningsutbyte, som
förekomma i det sammansatta svensk-norska statsrådet, där
särskildt under grefvex Ludvig Douglas’ utrikesministertid
stormiga scener utspelades, är sålunda oftast redan utkämpadt på
papperet och icke alls jämförligt med en riksdagsdebatt, som kan
spinna ut sig och blossa upp ur stämningen för ögonblicket.
Det mycket omtalade sammansatta statsråd på höstvintern 1899,
då frågan om norska flagglagens notificering förevar, och hvars
beslut föranledde utrikesministerns grefve Douglas’ afgång, var
sålunda endast ett uppläsande af förut efter långvariga
öfver-läggningar och långvariga underhandlingar formulerade aktstycken.
Af mindre betydelse än de vanliga regeringsärendena äro de
s. k. administrativa besvärsmålen, hvarmed de konsultativa stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
