- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
262

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262

stransen lyftes. Men efter ett ögonblick brast sorlet
löst igen, värre än förut, alla talade i munnen
på varandra, skreko och pratade tvärsöver borden,
så att ingen längre kunde höra den andre.

Till sist inbars för hedersgästernas räkning en
brännvinsglögg tillsatt med honung och kryddor,
och de övriga trakterades med rikliga mängder
starkt brännvin och öl.

De flesta brydde sig för resten föga om vad de
drucko, för de voro redan duktigt på dimman, och
humöret var i stadigt stigande. Gubbarna satte
sig så bekvämt de kunde, knäppte upp rockarna
för att svalka sig och lade sig över borden. De
dunkade nävarna i, så att faten hoppade, togo
varann om livet eller i rockuppslagen, föllo
varann om halsen och utgöto sig som broder för
broder, som en rätt kristen för en god och kristlig
granne.

— Det är illa ställt i världen! Sannerligen illa
ställt! Uselt är det för en stackare, bara
bekymmer och elände...

— Ut med er, hundrackor!...

Hundarna slogos om ben under bordet.

... Och enda trösten är, när goda grannar få
träffas och språka vid glaset och utgjuta sig och
förlåta den ene den andre — förstås inte den där
avbetade säden eller den där överplöjda gränsen,
för de sakerna skall domstolen döma om och
vittnen skola intyga vem som har rätt och vem som
har orätt — men sådant där som kan hända
grannar emellan: att ett kritter har varit inne i en
apelgård eller att käringarna ha trätt eller barnen
slagits och annat sådant där smått... Kalas äro
ju till för att avoghet skall tina bort och sämjan
och broderligheten växa.

— Om det så bara s"kulle vara för den här
dagen, den här enda dagen.

— I morgon kommer alltid tids nog. Hej! Ditt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free