Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
— Och inte en enda karl att se. De måtte ha
givit sig av till tings allihop, eller också har de
väl blivit kallade till något sammanträde.
Så försökte hon förklara saken för sig och
trädde in i kyrkan, som stod vidöppen.
Mässan var slut, hans vördighet stod i
biktstolen och tog emot bikterna, och något tjugutal
människor från andra byar sutto stilla och
försjunkna i andakt i bänkarna. Enda ljudet som
hördes i kyrkan var en och annan dov suck eller
något enstaka böneord.
Från evighetslampan, som hängde i ett snöre
framför högaltaret, ringlade sig blåa rökstrimmor
mot de höga fönstren, som solen; lyste in genom.
Utanför rutorna kvittrade sparvarna, en och: annan
flög genom skeppet med ett strå i näbben, och
ibland kommo svalor insusande genom stora
kyrkporten, kretsade ett par slag i den svala
stillheten och flydde så tillbaka ut i Guds klara
dag.
Hon läste bara en kort bön, så ivrig var hon
att komma till Klembs. Men strax utanför kyrkan
mötte hon Jagustinka.
— Agata! ropade denna helt häpen.
— Så ni lever ännu, mor, hon ville kyssa hennes
hand.
— Och folk som har sagt att ni redan sträckt
benen ifrån er någonstans i de varma länderna...
Men Jesusbrödet har visst inte bekommit er väl,
för ni ser mig just ut att vara färdig för prästens
spilta ni, gäckades Jagustinka och mönstrade
henne.
— Nej, det är som ni säger, mor, det var knappt
att jag orkade släpa mig hit. Men fast det går
sakta, så går det.
— Är det till Klembs ni ämnar er?
— Vart skulle jag annars? De är ju släkt
med mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
