Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
solbaddet, tittade sig omkring i myllret och
hälsade på bekanta med ett »Pris vare Krist».
Strax efter började orgeln brusa, högmässan
tog sin början, alla böjde knä eller hukade sig
ner och det vart ett andäktigt bedjande.
Det var just middag, solen stod rätt över
huvudena och’ gassade så fruktansvärt att allt liksom
domnade av, inte ett löv rörde sig, ingerc fågel
flög, inte ett ljud hördes utifrån fälten. Himlen
låg som en vitglödgad glasskiva över
dödsstillheten, luften dallrade som om den skulle till
att koka, marken brände, kyrkväggarna brände,
och allt folket låg orörligt på knä, kunde knappt
dra andan och höll på att försmälta i hettan.
Först vid processionen, då kyrkan började skalla
av sång och prästen föregången av kyrkfanorna
trädde ut under den röda baldakinen med
mon-stransen i hand och ledsagad av idel godsherrar,
vaknade folket upp ur sin dvala och satte sig i
gång efter processionen.
Klockorna ringde, sången skallade ur alla
strupar och steg ända upp mot solen, mäktig och
hjärtinnerlig, och processionen böljade som en
bräddad flod runt kyrkans vita, glödande murar.
Den röda baldakinen gungade i spetsen, så
omvärvd av rökelsemoln att den gyllene monstransen
och1 alla ljuslågorna endast då och då glimtade
fram, fanorna fladdrade som fågelvingar över
havet av huvuden, helgonbilderna, pyntade med
tyll och band, vaggade och klockorna klingade
jublande och orgeln brusade och mänskorna
sjöngo av hela sin själ och deras hänryckta
hjärtan lyfte sig mot himmelens höjd, mot den
heliga, strålande solen...
Efter processionen, då gudstjänsten tog vid
igen och orgeln började brusa på nytt, blev det
lika tyst som förut på kyrkogården, men nu
var det ingen som lurade till längre, bönemumlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
