Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’284
— Vet ni om han har sagt något om Mateusz?
frågade Antek oroligt.
— Han svär över honom så Gud sig förbarme.
Det här förlåter Jasiek honom aldrig, neej!
— Var lugn ni, Mateusz kommer nog inte att
tigga honom om nåd, gav Antek vredgat till
svar, och utan att lyssna vidare skyndade han
åstad till Skogsbygget för att varna vännen.
Mateusz hajade till och började svära.
— Det var då väl också tusan bövlar — en
sån nyhet!
De vände åter till byn, Mateusz såg mulen ut
och drog tunga suckar.
— Jag kan förstå du tycker det är ledsamt och
sörjer, började Antek försiktigt.
— Liksom om jag skulle sörja den! Hon satt
mig redan i halsen som ett ben. Nej det är
något annat jag ruvar på.
Antek blev förvånad, men kunde inte komma sig
för att fråga vidare.
— Tiden skulle inte räcka till, ifall jag skulle sörja
alla. Hon ramla på inig, och då tog jag henne, vem
som helst skulle ha gjort detsamma. Men var lugn
du, jag hade’t som hunn i brunn, för all lip och
all jämmer jag måste höra det skulle ha räckt för
tio. Smet jag ifrån henne, så följde hon mig som
skuggan. Nu kan Jasiek fröjda sig åt’na. Det är
inte kärleksgriller jag har i huvet, det är helt
andra saker.
— Ja, det är ju på tiden att du gifter dig.
— Nastka har just sagt mig detsamma.
— Flickor är det gott om i byn, du har att
välja på.
— Jag har nog sett ut en för länge sen, slapp
det ur honom.
— Be mig bli böneman då, och rusta till bröllop
efter skörden.
Det förslaget tycktes inte falla Mateusz i sma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
