- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
360

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överstefältmarsjalken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Når nu frua fekk veta detta, så ble ho lessen okkse,
män fatta mo å tok sin å hases bruredräkt[1] å forvara
dom väl på ett ställe, s’att engen kunne komma åt dom.
Sen skaffa ho sä krissmansklär å klädde sä i å ga sä ut
for en krissman å kom mä ut i kri å va ganska tapper på
allt sätt, s’att ho ble högre å högre, allt som dä le, å va
mä i monge kri. Te slut jekk dä så långt, s’att ho ble
överstefältmarsjalk.

Når krit va slut, så kom ho in te en sta å då hadde
ho tjänt sä e store formögenhet. Då fekk ho se sin man
på ett farty. Han såg ganska lessen ut. Då fråga ho honom,
om han ente velle ta tjänst såsom betjänt. Män han hadde
ente non lust te dä. Män ho nödde’n på allt sätt, s’att han
tok tjänst utå marsjalken.

Når ho nu hadde fått en fatt, så reste ho tebaka te
dän sta, där de va kommen ifrå. Når ho kom te stan, reser
ho te dän harrekarn, som va ägare te hele stan.

Om kväl sat de å språkas om varjehanna saker. Då
fråga marsjalken, på va sätt han hadde kunna bleve så
rike. Då sa han, att dä ä e gammel gomma, som ha jälpt
en te dä, å tala om, att dä va en te honom, som va ägare
for dän ena hälten utå stan mä honom. Så jefte han sä
mä e fattege flekka, som va e ärbar kvinna. Män dä sa
ja, att ja ente trodde, uta ja slog va mä honom halve min
sta, att dä va e hora, å att ja skulle gå te henner å få va
ja velle utå henner. Män så ba ja gamla farmor — som
de kalla’na då — att ho skulle jälpa mä, å dä lova ho.
Då tok ho e gammel tjista, å ja la mäg i. Så jekk ho te
frua å ba, att ho skulle få ställa in denna tjista nora dar,
mennas[2] ho reste bort, for ho trodde säg ente te å ha na


[1] bruredräkt, bruddräkt, bröllopsdräkt.
[2] mennas, medan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/3/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free