Samlade skrifter / Fjärde delen - I Glimminge och Kröplinge M.V.K. / 43 Author: August Bondeson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Om Hieronymus Peregrinus Anatolius' stora lycka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utför en snölid; det blir ända ett lass av en, innan han
stannar. — Men det var inte bra, att Cesar krökte arm så
anskrämmeligt, fast han hade god råd till det. För en
morgon så låg Cesar död i sin säng — han hade fått
fylleslag om natten, Cesar.

— Stackars Cesar! sade Johanna och vickade på
huvudet.

— Å lapperi, det gick ingen nöd på honom. Han mådde
bra, så länge han levde. Och sen så var det la ingenting
att stackra för! tyckte skräddaren. — Men var Per rent
omistelig för Cesar, så blev han la ändå omisteligare för
änkan. Hon ville, att han skulle stå för hela skrädderiet
och sköta det rent som sitt eget. Och det gjorde han. För
där var inga barn efter Cesar, utan änkan fick behålla
hela rikedomen — de hade sådant testamente sig emellan,
Cesar och frun. Och hur det nu var, så gick det på det viset,
så innan året var gået, så lystes där i kyrkan för Per och
änkefru Charlotte Cesar. — Ja, jag har talt om detta mer
än en gång förut för dig, Nils, men det gör mig så gott
att få tala om et igen. Ha, ha! — Det var pojke, som hade
lycka med sig! Och de gjorde ett likadant testamente,
som Cesar och frun hade haft, för det ville Per. Kan veta,
han är la yngre än hon. Och de leva så kräseliga som i det
värsta kalas vareveli dag och ä så rika, så pengarna ända
hänga utanpå dem. Och Per är så fin, som om han ända
vore klippt ut ur modesjunalen, och så aktad, så han får
nästan gå med silkehatten i hand hela tiden, när han är ute
På gatorna, så tätt hälsa de på honom och bocka. Ja, det är
pojke, som har haft lycka. Och eget hus ha de, ett stort
fyravåningars stenhus. Och August och Karl och Oskar
leva som herrar där också och ha fina rum att bo i. August
står så väl hos Per, så han är rent hans högra hand. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>