Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenreservoar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
V attenreservoar—V attenskinnbaggar
490
L kopparsulfat. Aggressiv kolsyra
1. fria syror avlägsnas genom
neutralisering. Grundvatten är ofta
olämpligt för tekniska ändamål,
ss. för matning av ångpannor,
för tvätt o. s. v., på grund av
sin hårdhet (jfr Pannsten).
Hårdheten kan borttagas
genom utfällande av kalk- och
mag-nesiumsalter med kalk, soda 1.
baryt. Matarvatten för
vattenrör-ångpannor renas ibland genom
destillering (evaporering). Vatten
för livsmedelsindustrierna renas
på samma sätt som dricksvatten.
— Rening av badvatten.
Vattnet i större simbassänger
renas numera nästan alltid genom
luftning, filtrering i snabbfilter
och sterilisering med klor. Ang.
avloppsvattenrening se
Renhållning sp. 1005 f.
Vattenreservoar, se
Vattenledning.
Vattenrum, se Ångpanna.
Vattenråtta, namn på
vattensork.
Vattenrätt, sammanfattande
benämning på de rättsregler, som
bestämma och begränsa rätten att
med hänsyn till olika ändamål,
behov och intressen — offentliga
1. enskilda, i samverkan 1.
konflikt — förfoga över det på
1. under jordytan befintliga
vattnet. Vattenförhållandenas oerhört
stegrade betydelse i nutida
materiell kultur har föranlett V:s
framskjutna och självständiga
ställning i modern lagstiftning.
Den svenska V. är framställd i
vattenlagen 28 juni 1918 med
därtill anslutna författningar, som
efterträtt 1879 års
diknings-1 a g och 1880 års
vatten-rättsförordning. I
enlighet med åldrig svensk
rättsuppfattning framställer denna lag
som V: s huvudprincip, att envar
får råda över vattnet å sin
grund. Rätten till vattnet i sjöar
och vattendrag 1. vid havskusten
är således förenad med
äganderätten till grunden,
strandäganderätten. Den enskilde är dock
underkastad de inskränkningar,
som betingas av att intrång ej
får ske i andras enskilda rätt
och att allmänna intressen ej få
kränkas (se K u n g s å d r a).
Vattenlagen lämnar noggranna
bestämmelser om byggande i
vatten, vattenreglering (se d. o.),
allmän farled och flottled,
torrläggning (se d. o.) genom
dikning, vattenavledning, invallning
och kloakledningar samt
lämnar bestämmelser om
ersättningsskyldighet, syneförrättningar och
det speciella domstolsförfarande
(se Vattendomstolar och
Va 11 en över do m st ol), som
tillämpas i de ansöknings-,
stämnings-, besvärs- och
underställ-ningsmål, som under
benämningen vattenmål tillhöra V:s
område.
Vattenrättsdomare, V a t
-tenrättsingenjör, V a t
-tenrättsnämndeman, se
V attendomstolar.
Vattenrörspanna, se
Ångpanna.
Vattensafir, detsamma som
cordierit.
Wa’ttenscheid [-sjajt], stad i
prov. Westfalen, Preussen, i
Ruhr-området, v. om Bochum.
Stenkolsbrytning. 60,000 inv.
Vattenskalv, se
Vatten-b ä v n i n g.
Vattenskinnbaggar, i vatten
levande Stinkflyn. V. leva av
insekter o. d. — K1 o d y v e 1 n
(även kallad vattenskorpionen),
Ne’pa cine’rea, är gråbrun. De
främsta benen likna en gripklo.
Allmän i Sverige. – V a 11 e n -
skorpionen, Rana’tra
linea’-ris, har mycket långsträckt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
