Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenreservoar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
V attenskorpion—V attenståndsprognoser
492
Vattenskinnbaggar. T. v. Skräddare.
Längd c:a 15 mm. — T. h. Klodyvel.
Kroppens längd c:a 22 mm.
smutsigt gulgrå kropp. Kroppens
längd intill c:a 40 mm. S. och
mell. Sverige (sällsynt). —
Ryggsimmaren, Notone’cta
glgu’ca, har gulbruna teckningar
och mycket stora ögon. Simmar
på rygg och kommer ofta upp till
vattenytan för att andas. Längd
c:a 15 mm. Allmän i s. Sverige.
— Skräddarna 1.
skomakarna, släktet Ge’rris, ha smal
kropp, uppburen av långa, åt
sidorna riktade ben. Förflytta sig
snabbt och ryckvis på vattenytan.
Allmänna i Sverige.
Vattenskor pion, se
Vatten-skinnbaggar.
Vattenskott, skott från äldre
delar av trädstam; avlägsnas
vanl. frän förädlade fruktträd
(särskilt om de komma från
grundstammen).
Vattenslag, stötar, som kunna
uppstå i kolvpumpar, då den
uppsugna vätskemassan icke förmår
följa kolven men vid dennas
återgående rörelse ånyo träffar
densamma. V. undvikas genom
anbringande av luftklockor i
sug-ledningen.
Vattensork, se S o r k d j u r.
Vattenspindel, Argyrone’ta
aqua/tica, en art Spindlar,
som lever i vatten och
transporterar luft (fasthållen ss. ett skikt
omkring bakkroppen) från
vattenytan ned till ett av spindelväv
för
färdigat, luftfyllt bo, som fästes
på vattenväxter.
Vattenstånd, vattenhö jd,
det höj dläge i förhållande till en
given fixpunkt, som en fri
vattenyta intar. I äldre tider inhöggos
vattenmärken (se d. o.) i sten 1.
fast berg omedelbart intill
stranden och observerades tillfälligtvis.
Numera observeras V. regelbundet
såväl i havet som i färskvattnen
på fasta graderade skalor 1.
registreras med instrument (se
Hyd-r o m e t r i). Efter fleråriga
observationer en gång om dagen 1.
oftare kunna beräknas
medelvattenstånd, medelhög- och
medellåg-vattenstånd ävensom fastställas
exceptionella hög- och
lågvattenstånd. Inom
saltvattenshydrogra-fin behövas på grund av det
genom ebb och flod 1.
lufttrycks-och vindpåverkan mera variabla
V. tätare observationer, och
karaktäristiska V. beräknas där ur
timobservationer 1. kontinuerliga
vattenståndsdiagram. I Sveriges
färskvatten finnas f. n. 554 av
staten kontrollerade
vatten-ståndsmätare 1. peglar, därav 41
självregistrerande, och vid
landets kuster 15 havspeglar, därav
10 självregistrerande
(mareogra-fer).
Vattenståndsmätare, se H y d
-r o m e t r i och Vattenstånd.
Vattenståndsprognoser, v a t
-tenståndsförutsägel-s e r, försök att i förväg
beräkna vattenståndsförhållanden,
oftast hög- 1. lågvatten. Man
skiljer mellan korttids- och
långtidsprognoser. De förra, som på många
håll utföras i de mellaneuropeiska
floderna, avse att några dagar 1.
timmar i förväg varna för hotande
högvattenskatastrofer och grunda
sig på observerade vattenstånd å
peglar längre upp för floden. De
senare stödja sig företrädesvis på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
