Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenståndsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Vattenståndsrör—Vattenturbin
494
nederbördsobservationer,
snöma-gasinsberäkningar samt (i Sverige
praktiserade av A. Wallén)
beräkningar av periodicitet i
vattenstånd och nederbörd.
Vattenståndsrör, apparat för
bestämning av den fria
vätskeytans läge i en behållare, spec.
använd vid ångpannor.
Vattenstämpel, detsamma som
vattenmärke. Se Papper sp. 1610.
Vattensug, se Luftpump
sp. 815.
Vattensvin 1. c a p y b a’ r a,
Hydrochoe’rus capyba’ra, en art
M a r s v i n d j u r, den största av
nu levande gnagare. Kroppen är
klumpig, nosen trubbig, halsen
kort och öronen små. Mellan tårna
finnes en kort simhud. Svans
saknas. Längd c:a 1 m. N.ö.
Syd-Amerika, vid floder. Växtätare.
Vattensystem, detsamma som
flodsystem (se Flod).
Vattensäck, ställe å elektriska
isoleringsrör 1. pansarrör, där på
grund av felaktig förläggning av
rören (t. ex. nedåtgående
rörut-buktningar) kondensvatten kan
samlas, vilket angriper rören och
inuti liggande ledning.
Vattentak, detsamma som
yttertak (se Tak).
Vattentorn, se
Vattenledning.
Vattenturbin, vanl. endast
benämnd turbin, maskin, med
vilken vattenfallens energi
utnyttjas. V. benämnes ofta hela det
härför erforderliga
maskinkomplexet, d. v. s. utom den egentliga
V. även den omhöljande kåpan,
avstängningsventiler, axlar, lager,
regulatorer m. m. V. består av en
roterande del, löphjulet, som
är den egentliga upptagaren av
vattnets energi, och en stationär
del, genom vilken vattnet tillföres
löphjulet. V. indelas i aktions- 1.
strålturbiner och reaktionsturbi-
Strål turbin.
ner. Vid aktio’ns- 1. strålturbiner
är den stationära delen utbildad
till ett 1. flera munstycken, genom
vilka vattnet från en rörledning
fritt utströmmar under det av
fallhöjden betingade trycket,
varvid strålen bör vara så samlad
och slät som möjligt. Vattnets
energi är omsatt i rörelseenergi;
strålens hastighet i m./sek. är
c oo 0,97 där g är tyngd-
kraftens acceleration och H
trycket i munstyckets början i m.
vattenpelare (nettofallhöjden).
Strålen skall stötfritt träffa de kring
hjulets omkrets placerade,
sinsemellan lika skovlarnas
inlopps-kant och omböjas längs skoveln,
varefter vattnet, sedan det avgivit
sin energi, faller ned i
av-loppsgraven, under det att
hjulet samtidigt kringvrides.
Alltefter den riktning, med vilken
vattnet i stort sett passerar
hjulet, indelas strålturbinerna i
axialturbiner (t. ex. Gir ar d
-turbinen) och radialturbiner,
i vilka vattnet kan passera
utifrån och inåt
(Zuppinger-turbinen) 1. inifrån och utåt
(Schwamkrugturbinen),
samt tangentialturbiner, i vilka
strålen tillföres hjulet
tangen-tiellt. Bland de senare märkes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
