Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägplog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Välluf—Vält
1072
vid tillverkning av verktyg, t. ex.
hyvlar, yxor etc., varvid det stål,
som skall bilda eggen,
samman-välles med ett underlag av mjukt
järn, ofta lancashirejärn, som är
lättvällt och ger pålitliga
väll-fogar. För att V. skall lyckas,
måste metallytorna renas från
oxid med hjälp av något
vällme-del, t. ex. borax. — 2. En
procedur inom järnets metallurgi,
varvid väll järn upphettas till
vitvärme för att till sitt inre bliva tätt
och sammanhängande. V. sker i
vällugn (se d. o.), där ämnena
rullas i en sur slagg, vilken
tjänstgör som vällmedel. — 3.
Värmning av det smidbara
järnet (göt 1. ämnen) före
vals-ning 1. smidning. Göt järn
er-hålles i motsats till välljärn vanl.
i tätt tillstånd från början och
behöver därför ej upphettas så
högt 1. vällas i egentlig mening.
Spec. göt av mjukt järn äro dock
efter gjutningen uppfyllda av
oxidklädda ytblåsor, vilka måste
befrias från oxiden för att vid
valsningen 1. smidningen kunna
svetsas 1. vällas ihop. Detta ernås
genom att i vällrummet inlägges
sandsten, som förenar sig med
järnoxiden i blåsorna till en
flytande slagg, vilken vid
bearbetningen kramas ur blåsorna.
Välluf, se Välluv.
Vällugn användes vid valsverk
(se d. o.) för uppvärmning,
väll-ning, av ämnen till
varmvals-ning. V. eldas med förvärmd
mas-ugnsgas 1. gas från en fristående
1. med V. sammanbyggd generator,
k o 11 o r n. Gasen inkommer vid
A (se ill.), blandas med kall 1.
förvärmd bläster från b 1 ä s t e r
-1 å d a n B och förbrinner i v ä 11
-r u m m et C, varefter . de heta
rökgaserna via
förvärm-ningsrummet D och ev. en
varmapparat (se d. o.)
bortgå till skorstenen E. Ämnena
uppläggas vid F och inskjutas
medelst en
inmatnings-apparat G på skenor genom
förvärmningsrummet, varest de
omvärvas och upphettas av
rökgaserna för att slutligen nå
vällrummet, där de träffas av lågan
och nå sin lämpliga
valsningstem-peratur, 1,100°—1,200°. Denna
ugnstyp,
frammaknings-ugnen, är den vanligaste.
Välluv, Välluf, socken i
Malmöh. L, jämte Raus förs,
pastorat i Lunds stift. 900 inv.
Välsk ( av urgerm. walha-,
främling, kelt), keltisk, romansk
(spec. fransk 1. italiensk) ;
utländsk i allm. —Välskt band,
halvfranskt band.
Vält. 1. Se V ä g m a s k i n e r.
—■ 2. Jordbruksredskap för
jordens vältning (se d. o.). Den
urgamla slätvälten består av
en rund trästock. Numera
brukas mest tunga järnvältar av
olika formade ringar. Dylika V.
äro ringvält, med linsformade
ringar, Cambridgevält,
med omväxlande släta och
tanda-de ringar, samt, mindre allmän,
Crosskillvält, en tung
Vällugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
