Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Välta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Välta—Väne
1074
”kokkrossare”, vars ringar ha
grova knaggar. — Om t r ö s k
-vält, tröskvagn 1. bult se
Tröskning.
Välta, se
Skogsavverkning sp. 812 f.
Vältalighet, se R e t o r i k.
Vältmått,
seVirkessorti-m e n t sp. 8S2.
Vältning av jord brukas för att
sönderkrossa jordkokor och
sammanpressa jorden i syfte dels att
efter luckring med plog, årder och
harv återställa den kapillära
ledningen av fuktigheten från
underliggande jordlager och sålunda
hindra jordens uttorkning, dels
att trycka jorden intill rötter av
sädes- och gräsbrodd, som lossnat
vid uppfrysning.
Vämmö, ö i Karlskrona
skärgård, ingår till större delen i
Karlskrona stad. På V. ligger
befästningen Oskarsvärn. 6 kvkm.
Vända, medelst segel och roder
(stundom även ankare) ändra ett
fartygs läge, så att det får vinden
in från motsatt bog.
Genom-vindsvändning, s t a g
-vändning, som går snabbast
och tar minst utrymme i anspråk,
sker genom upplovning i vinden,
tills denna kommer rätt förifrån,
då seglen brassas om och fartyget
går över stag. —
Undan-vindsvändning, förde-vindsvändning, kovändning, som fordrar stort utrymme
och användes endast i
undantagsfall, sker genom att fartyget får
falla av, tills vinden blir platt
ak-terlig, varefter seglen brassas om,
så att fartyget lovar upp med
vinden från andra sidan. —
Grund-vändning, som går långsamt
och användes endast i
undantagsfall och på trånga platser, sker
med hjälp av ett ankare, fällt i lä.
Vändelrot, v ä n d e 1 ö r t,
vänderot, seValeriana.
Vält. Ringvält.
Vändhake, se
Skogsavverkning sp. 815.
Vändkrets, tropi’k. Astr.
Vardera av de två parallellcirklar
på himmelssfären, som gå genom
solståndspunkterna (se S o 1 s t i
-t ier). Enär dessa äro belägna i
Kräftans, resp. Stenbockens ”hus”
(se Djurkretsen), kallas V.
Kräftans, resp.
Stenbockens V. — Geogr. Vardera av
de båda parallellcirklar på
jordytan, som begränsa det område,
där solen kan stå i zenit. Vid
sommarsolståndet står solen i
zenit vid Kräftans V. (23°,5
n. br.), vid vintersolståndet vid
Stenbockens V. (23°,5 s. br.).
Vändpoler, detsamma som
kom-muteringspoler (se
Elektriska maskiner sp. 868). V.
användas i så gott som alla
medelstora och större
likströmsmäski-ner samt i vissa
växelströmskom-mutatormaskiner. De genomflytas
av ankarströmmen och kopplas
alltså i serie med ankaret.
Vändskiva. 1. Cirkulär, med
järnvägsspår försedd skiva,
vridbar om en tapp å skivans
underrede. Användes vid vändning
särskilt av lokomotiv samt vid deras
in- och utförande till, resp, från
cirkulära lokomotivstallar. — 2.
Se Plog sp. 324.
Väne. 1. Härad i Flundre, Väne
och Bjärke domsaga, Älvsb. L,
omfattande socknarna Väne-Ryr,
Vassända-Naglum, V. Tunhem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
