- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
49-50

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

Danmark

50

(se d. o.); dess sedan 1742
utgivna skrifter äro fördelade på
två serier, en historisk-filosofisk
och en
matematisk-naturvetenskaplig; sedan 1876 förvaltar
det Carlsbergfondet (se d. o.),
i vars byggnad det har sina
lokaler. Till främjande av
vetenskaplig forskning verkar även
Rask-örsted Fondet (se d. o.).
— Press. Av D:s dagliga
tidningar äro de mest betydande:
Berlingske Tidende (gr. 1721),
Nationaltidende (gr. 1876), båda
med morgon- och kvällsupplagor,
Dagens Nyheder (gr. 1868),
Politiken (gr. 1884),
Socialdemokraten (gr. 1871), Köbenhavn
(gr. 1889) och Ekstrabladet (gr.
1902), samtliga utgivna i
Köpenhamn, samt Aalborg Amtstidende
(gr. 1889), utgiven i Aalborg.
Bland illustrerade veckotidningar
märkas: Illustreret Tidende (gr.
1859), Illustreret
Familie-journal (gr. 1877; se Allers
Familj -journal), Hver 8.
Dag (gr. 1896) samt
skämttidningen Klods Hans (gr. 1899).
En viktig kulturell tidskrift är
Tilskueren (gr. 1884). —-
Historia. Om D: s förhistoria se N o
r-dens förhistoria. Under
järnåldern var D. bebott av olika
stammar. Om en av dessa,
kimbrerna, en stam från n.
Jylland, hava vi underrättelser
genom deras angrepp på det
romerska riket 101 f. Kr. På
folkvandringstiden hade
stammarna på Jylland sammansmält
till ett folk, jutar, medan de
i Skåne och på öarna gingo upp
i danerna. Daner blev sedan
beteckning även för jutarna och
hela landet uppkallat efter dem.
D. bestod länge av olika riken,
bl. a. ett jylländskt med
medelpunkt i Jällinge och ett
öst-danskt styrt av Skjoldungarna i

Gniben. Själlands udde.

Lej re. Danerna råkade snart i
strid med det frankiska riket,
som utsträckt sig mot s.
Jylland, men 811 slöt en dansk
konung Hemming fred med
Karl den store, varvid Ejder
fastställdes som gräns. Detta
gränsområde vid Ejder
kallades antagligen ”danernas (gräns-)
mark” 1. Danmark, vilket namn
sedan övergick till att beteckna
hela det av danerna bebodda
området. Danerna deltogo från
omkr. 800 i vikingatågen till v.
Europa och utvecklade en
enastående expansionskraft genom
sina angrepp mot England och
Frankrike. Emellertid utsattes
även D. vid denna tid för
främmande angrepp. Så t. ex.
grundade en svensk vikingahövding
Olof vid 800-t: s slut ett rike
på Jylland, som han behärskade
från den viktiga handelsorten
Hedeby (nuv. Slesvig). Detta
rike gick under omkr. 935, då
Gorm den gamle dräpte
Olofs son G n u p a. Till denna
tid var D. trol. ingen riksenhet
och det var först Harald
Gormsen 1. Blåtand (d.
omkr. 985), som enade D. till
ett rike, vari en tid även ingingo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free