Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Danmark
52
Blaabæcks mölla. Syd-Själland.
Holstein och Norge.
Kristendomen, som i D. först förkunnats
av Ansgar, vann nu insteg, och
Harald lät döpa sig 960. Under
Haralds son Sven Tveskägg
(omkr. 985—1014) begynte en
storhetstid, sedan D. genom
vikingatågen utvecklats till
Europas kanske starkaste sjömakt.
Norges konung Olof Tryggvesson
besegrades av D. i förbund med
Sverige, och 1013 underkuvades
England, i vars v. del
(Dane-lagen) danska vikingar tidigare
fått fast fot. Svens son Knut
den store (d. 1035) blev
konung av England och efter
sin broder Haralds död 1018
även över D. Han besegrade 1028
Olof den helige av Norge, vilket
land förenades med hans stora
välde. Detta upplöstes dock efter
hans död. Den norske konungen
Magnus den gode (d. 1047)
regerade därefter en tid i D., som
sedan tillföll Knuts landsflyktige
systerson Sven Estridsson
(1047—76), stamfader för den
till 1412 regerande E stridska
ätten. Av hans närmaste
efterträdare var sonen Knut den
helige (1080—86) mest
ryktbar. Han gav kyrkan vidsträckta
privilegier, påbjöd införandet av
tionde och ingrep med kraft mot
hedendomen, vilket ledde till ett
bondeuppror, under vilket han
omkom. Omkr. 1100 inrättades i
Lund ett ärkebiskopssäte. I
början av 1100-t. skakades D. länge
av inre uppror och tronstrider,
till dess Valdemar den
store (1157—82) återställde
lugn och ordning i landet. Med
ärkebiskop Absalons hjälp
företog Valdemar korståg mot de
slaviska folken vid
östersjökusten, särskilt venderna, och
erövrade Rügen. Denna öster
sjö-politik fullföljdes med stor
framgång av sonen Knut VI (1182
—1202), som underlade sig
Holstein, delan. av Mecklenburg och
Pommern. Knuts broder V a 1
-demarllSejr (1202—41)
utvidgade detta välde genom sitt
korståg till Estland 1219.
Valde-marernas danska stormakt föll
snart samman, ty 1223 blev
Valdemar tillfångatagen av en
meck-lenburgsk vasall, och efter
danskarnas nederlag vid
Born-höved 1227 gingo de tysk-vendiska
kustländerna förlorade. Under
denna korta storhetstid levde D: s
störste historieskrivare Saxo.
Genom uppkomsten av en riksadel,
vilken jämte prästerskapet
berövade bönderna deras inflytande,
började D. nu utvecklas till ett
medeltida ståndssamhälle. (Jfr
D a n a h o v.) Detta
adelsherra-välde blev synnerligen ödesdigert
under Valdemar Sejrs trenne
söner (1241—59) då svåra
inbördeskrig rasade.
Olycksbring-ande var även D:s politiska
splittring; Sönderjylland blev
nämligen vid denna tid ett
läns-pliktigt hertigdöme, vars hertig
ständigt sökte frigöra sig från
beroendet av D:s konung. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
