Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Demografi—Demokrati
214
Demograf i’ (av grek, de’mos,
folk, och gra’fein, skriva),
befolk-ningslära (se d. o.).
Demokra’t, anhängare av
demokrati (se d. o.).
Demokra’ter, politiskt
partinamn i För. Stat. Under 1787
—89 års författningsstrider
kallades partierna federalister
och antifederalister (se
d. o.). De senare fingo 1793
namnet demokratiska
republikaner, som sedan
ändrades till D. Partiet hävdade
särskilt de enskilda staternas
rätt gent emot förbundsmakten
och hade mest anhängare i
sydstaterna. Segrade vid
presidentvalet 1800 med Jeff erson (1801
—09) och efter en tids politiskt
stillestånd på nytt 1828 (Andrew
Jackson 1829—37) ; erhöll efter
en kortare splittring
(nullifika-tionsstriden) på 1830-t. fast
organisation i likhet med
mot-partiet, de nationella
republikanerna (whigs, se d. o.). Efter
1848 åstadkom slavfrågan ny
splittring (se Freesoilers),
och D., som allt mer utpräglat
företrädde slavstaternas
intressen, besegrades definitivt 1860
samt upplöstes under
inbördeskriget. Sedermera reorganiserades
partiet på ny grundval och
riktade sig särskilt mot
industritullarna och korruptionen i
förvaltningen. Först 1884 fick det
sin presidentkandidat vald
(Cle-veland 1885—89 och 1893—97),
ehuru det stundom haft
majoritet i kongressen. D. är numera
liksom motpartiet,
republikanerna (se d. o.), en politisk
valorganisation utan permanent
idéprogram. 1912 valdes demokraten
W. Wilson till president (omvald
1916). Missräkningen över
världskrigets konsekvenser särskilt på
det ekonomiska området samt
inre splittring bidrog till partiets
nederlag vid valen 1920. Se
vidare Nord-Amerikas
Förenta Stater,
Demokrati’ (av grek. de’mos,
folk, och kratei’n, härska),
folkvälde, flertalsvälde, i modernt
språkbruk även en stat med
dylikt styrelsesätt. I de
småstater, av vilka forntidens Grekland
bestod, utvecklades, i motsats till
de orientaliska rikenas
tyrannvälde, tidigt en omedelbar D., som
innebar samtliga statsborgares
rätt att vid folkförsamlingar
genom omröstning avgöra alla
statens angelägenheter
(lagstiftning, ämbetsmannaval, domar
m. m.). Kvinnorna, liksom den
talrika slavbefolkningen, voro
dock uteslutna från denna rätt.
D. stod i motsats såväl till
monarki, envälde, som till oligarki,
fåtalsvälde, och aristokrati, ”de
bättres välde”, men urartade
ofta till vad Aristoteles kallade
oklokrati, ”de sämres välde” —
flertalets välde över minoriteten
(den bildade klassen). — I Rom
förefunnos under republikens tid
demokratiska tendenser, ständigt
i kamp med aristokratiska. —
De äldsta germanska
stammarna hade oftast en omedelbart
demokratisk författning (även
konungen valdes av
tingsmenigheten). Kvinnorna och de ofria
(trälarna) voro dock alltid
utestängda från politiska
rättigheter. — Medeltidens
feodalsamhälle var utpräglat
aristokratiskt; det fick vid nya tidens
början vika för den växande
konungamakten, som ofta stödde
sig på i viss mån demokratiska
rörelser (t. ex. borgerskapets
växande inflytande gent emot
adeln och kyrkan (Gustav Vasa
i Sverige). — Folkets rätt
till ett verkligt bestämmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
