Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Demokratiserad kredit—Demonetisering
216
inflytande på regeringen
proklamerades först av Rousseau
omkr. 1750 och efter honom av
den franska revolutionens män
samt ungefär samtidigt i den
nordamerikanska
fristatsförfattningen. Sedan dess har Europas
politiska historia i stort sett
kännetecknats av kampen för
folklig självstyrelse, som också
efter hand i olika former och
grader införts i de flesta stater,
tidigast de västeuropeiska
(England och Frankrike). — Den
moderna D. är i motsats till den
antika representativ, d. v. s.
folket handhar ej direkt genom
omröstning statens verkställande
makt utan utövar den genom en
representation, vald enligt lika
och allmän rösträtt för längre
eller kortare tid. En ansats till
omedelbar D. utgör den i
Schweiz, För. Stat:s enskilda
stater och annorstädes stipulerade
allmänna
folkomröstningen (referendum, se d. o.)
för vissa frågor. Den moderna
D. innefattar därjämte i regel
alla statsborgares, även
kvinnornas, politiska
medbestämmanderätt. — En fullt genomförd
D. innebär teoretiskt ett
republikanskt statsskick (i vilket
även den verkställande makten
utövas av en direkt 1. indirekt
vald folkrepresentant,
presidenten, såsom i Förenta Staterna,
Frankrike, Tyska riket,
Österrike, Finland o. s. v.), men de
flesta moderna konstitutionella
monarkier kunna med skäl
nämnas demokratiska, försåvitt i dem
folkets (flertalets) vilja i alla
viktigare frågor är den verkligen
utslagsgivande, om än först efter
övervinnande av ett eller annat
konstitutionellt motstånd (t. ex.
veto av en icke folkvald 1: a
kammare eller av monarken). Så är
fallet t. ex. i Sverige, England,
Norge, Danmark, Italien,
Grekland. Omvänt är ett
republikanskt styrelsesätt ej alltid
uttryck för en demokratisk
samhällsordning, t. ex. i ryska
rådsrepubliken och vissa amerikanska
republiker, som styras
diktatoriskt. — Vid sidan av den
politiska D. framträder från vissa
håll numera även kravet på en
social och speciellt ekonomisk
D. ss. den förras nödvändiga
konsekvens. Den sammanfaller
antingen med socialdemokratin
(se d. o.) eller innebär arbetarnas
lätt till kontroll av de enskilda
industriella företagens ledning
och delaktighet i deras vinst. Se
Industriell demokrati.
— D e m ok r a’ tisk kallas en
stat med politisk D., likaså en
rörelse eller person, som företräder
kravet på sådan D. Termen
förekommer även i samma betydelse
som folklig, lättillgänglig,
tillhörande 1. sympatiserande med ”de
breda lagren”.
Demokratiserad kredi’t,
benämning på avbetalningskredit.
Demo’kritos, f- omkr. 460, d.
360 f. Kr., grekisk filosof,
matematiker, naturforskare och
språkforskare. Av hans väldiga
författarskap ha blott få fragment
bevarats. Se Atomistik och
Försokratisk filosofi.
Demole’ra (lat. demoWri),
förstöra, nedriva.
Demo’n, se Daimon.
—Demo’n i s k, driven av en (ond)
andemakt, fruktansvärd.
Demo’nesoi, se Prinsöarna.
Demonetise’ring (av lat.
mo-ne’ta, mynt) innebär, att något
— t. ex. ett mynt eller en
myntmetall — berövas sin
penninganvändning. Se Penningväsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
