Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dionysisk tideräkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Dioptri—Diploid
348
enklare lantmäteriinstrument
använd syftinrättning, vanligen
bestående av en skåra, vid vilken
man placerar ögat, och en på
något avstånd från skåran och
parallellt med densamma ställd
tråd. Vid insyftning av ett
föremål skall ögat, skåran, tråden
och föremålet ligga i samma
linje. Då tråden och föremålet
ligga på så väsentligt olika
avstånd från ögat, blir syftningen
mindre noggrann; man använder
därför D. endast till grova
instrument, ss. diopterlinjal och
vinkeltrumma. D. användes även
vid äldre artilleripjäser, ss.
rikt-medel för att erhålla en
förkortad, i sidled rörlig siktlinje.
Dioptri’ (av grek, dis, två
gånger, och ops, öga), det mätt,
i vilket brytningsförmågan hos
optiska linser angives. En lins’
brytningsförmåga är omvänt
proportionell mot dess
brännvidd; är brännvidden % m., har
linsen 3 dioptriers styrka.
Kon-vexitet betecknas med
konka-vitet med — före dioptritalet.
Dioptri’k (av grek, dis, två
gånger, och ops, öga), den del av
fysiken, som handlar om ljusets
brytning och därmed
sammanhängande fenomen.
Diora’ma (av grek, dia’,
genom, och hora’ein, se), en
rundmålning, som genom en på
särskilt sätt ordnad belysning visar
olika, växlande ljuseffekter,
imiterande solljus, månsken m. m.
D. uppfanns av Daguerre 1822.
Diori’t (av grek, dioro’s, lätt
igenkännlig), till grönstenarna
hörande djupbergart, sammansatt
av plagioklas (växlande mellan
oligoklas och andesin),
hornblän-de, stundom augit 1. biotit, samt
accessoriska mineral, ss. titanit,
apatit, <magnetit. Brytes
flerstädes i Sverige och användes under
Dioskurerna avbildade på mynt från
Tarent.
namn av ”svart granit” till
gravvårdar o. d. — Diorit po r
-f y r i t, por fyr i sk bergart med
dioritisk grundmassa; strökorn
av plagioklas, hornblände och
biotit, ensamma 1. i blandning.
— En med D. besläktad porfyrisk
ytbergart är andesit (se d. o.).
Diosco rea, se J a m s.
Diosko’rides, D. P e d a’ n i o s,
grekisk läkare och botanist i 1: a
årh. e. Kr. Se Botanik.
Diosku’rerna 1. t y n d a r
i’-derna, K a’stor (lat. Ca’stor)
och Polydeu’kes (lat.
Po’l-lux), tvillingsöner av Zeus och
Leda, grekiska sagohjältar. Då
Kastor blivit dödad, utverkade
brodern, som var odödlig, att
Kastor skulle få vistas varannan
dag i Olympen, mot att båda
till-bragte varannan dag i
underjorden. Från början äro D.
sannolikt ljusgudomligheter. De
anropades ss. beskyddare under
allehanda farligheter, bl. a. på
sjöfärder (jfr Apg. 28: 11). De
avbildas ridande på 1. ledande var
sin vit häst.
Dio’spyros, se Ebenholts
och Kakiplommon.
Dipente’n 1. 1 i m o n e’ n, -ett
kolväte, som förekommer i många
eteriska oljor och terpentiner.
Vätska med angenäm lukt,
påminnande om citroners. Kemisk
formel Ci0H16.
Diploid (av grek. diplo’os,
dubbel, och ei’dos, utseende), se
Cell sp. 1126.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
