Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diplokocker ... - Diplomati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Diplokocker—Diplomati
350
Franskt medeltidsdiplom (1160-t.).
Diploko’cker, se
Bakterier.
Diplo’m (grek. di’ploma),
under antiken en ämbetsskrivelse,
bestående av två mot varandra
lagda och förseglade skrivtavlor.
Ordet D. kom sedan ur bruk, men
återupptogs av Mabillon ss.
beteckning för alla offentliga
skrivelser från medeltiden (se D i
-plomatik). Numera brukas
också termen D. om en skrivelse,
i vilken en person tilldelas en
utmärkelse (pris vid en utställning
1. tävling 1. vid examina), t. ex.
doktorsdiplom, ingenjörsdiplom;
i den senare betydelsen växlar
termen D. med brev, t. ex.
adelsbrev, studentbrev.
Diploma’t, person, som ägnar
sig åt diplomati (se d. o.) ;
beräknande, slug person.
Diplomata’rium, lat., en,
vanligen tryckt, samling äldre
hand
lingar rörande ett visst land eller
landskap, en viss ort eller
institution. I regeln innehåller ett D.
medeltida diplom (se d. o.). Det
viktigaste svenska D. är Svenskt
Diplomat ar iurn, vilket 1829
började utgivas av J. G. Liljegren.
1922 omfattade detta verk
tidsperioderna: äldsta tider—1356
och 1401—1420. (För
mellanliggande period är man t. v.
hänvisad till N. A. Kullbergs
förteckning jämte referat av:
Svenska Riks-Archivets
perga-mentsbref, omfattande åren 1351
—1400, utg. 1866—72.) Bland
övriga svenska D. märkas
Krö-ningssvärds och Lidéns
Diploma-tarium daleka’rlicum (1842—
53), med handlingar rörande
Dalarnas äldre historia, samt L.
Weibulls Lunds ärkestifts
ur-kundsbok (1900 ff.) och Malmö
stads urkundsbok (1901 ff.). Jfr
Registratur.
Diplomati’ (av fr. diplomatie,
av grek. di’ploma, brev),
sammanfattande benämning för den
verksamhet, som står i samband med
staternas och deras regeringars
ömsesidiga förhållanden;
vetenskapen om dessa förhållanden;
sammanfattande benämning för
den personal, som användes inom
ifrågavarande gren av
statstjänsten. — Historik. D: s utveckling
är parallell med folkrättens,
vilken åter vilar på grundsatsen om
de suveräna staternas rättsliga
jämlikhet. Under antiken var
denna princip icke erkänd, och
någon diplomatisk verksamhet i
egentlig bemärkelse förekom
därför som regel icke heller under
forntiden. Ej heller medeltiden,
som rättsligt stod på
universalstatens grundval, medförde någon
utveckling av D. Det är först
under den nya tiden — med ett
flertal sidoordnade och fastare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
