Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diplomati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Diplomati
352
organiserade stater •— som
regelbundna diplomatiska
förbindelser-staterna emellan börjat uppstå.
Redan hos de italienska
småstaterna hade under 1400-och 1500-t.
vanan att hålla ständiga
representanter hos varandra utvecklat
sig. Frankrikes aktiva och
omfattande politik under
renässansen och under Richelieus tid ledde
också snart till en utveckling av
detta lands diplomatiska
representation till en institution av
mera permanent natur. Men först
efter Westfaliska freden 1648
(jfr Folkrätt) börja de större
europeiska staterna i allmänhet
hålla regelbundna beskickningar
hos varandra. Detta gäller även
i fråga om Sverige. Under senare
delen av 1600-t. samt under
1700-t. utformades därefter i
detalj såväl formerna för den
diplomatiska verksamheten som
beskickningarnas rättsliga
ställning. Vid kongressen i Wien 1815
kan denna utformning redan
anses i stort sett slutförd.
Innebörden i och syftet med de
diplomatiska representanternas
verksamhet samt även D:s arbetsformer,
ha däremot under nya tidens
olika tidsåldrar genomgått
många förändringar. 1500-t :s och
det tidiga 1600-t :s diplomater
voro ofta endast ett slags
legaliserade spioner, vilkas verksamhet
vanligen bedrevs med mycket
tvivelaktiga medel och som därför
ofta bemöttes med stort
misstroende från den främmande
regeringens sida. 1700-t. gav de
diplomatiska representanterna en mera
tryggad ställning, och då man nu
började göra gällande, att de
skulle anses och bemötas som
personliga representanter för
sina suveräner, blev sändebudens
ställning i yttre avseende alltmer
omgiven av glans och ceremonier.
D: s verksamhetsfält utvecklades
nu till att omfatta hela den
högre internationella politiken.
Men då denna ofta vid de
enväldiga furstehoven leddes i en
atmosfär av intriger och
korruption, kommo även diplomaternas
arbetsmetoder att präglas av
denna den s. k. kabinettspolitikens
allmänna karaktär. Det var
emellertid under denna tid, som
det diplomatiska
rapportväsendet, och även flera av D:s övriga
traditionella medel, nådde sin
fulländning. — Den moderna
D :s verksamhet. De senaste
hundra åren ha föga förändrat
de rent yttre formerna för den
diplomatiska verksamhetens
bedrivande men däremot i mycket
givit densamma ett förändrat
innehåll. Gentemot den egna
regeringen har vidare den
diplomatiske representanten på grund
av kommunikationsväsendets och
särskilt telegrafens utveckling
kommit i ett betydligt mera
direkt beroende än förr. På grund
härav behöver han nu endast
mera sällan på egen hand träffa
avgöranden av politisk vikt. Den
betydelsefullaste grenen av hans
verksamhet i förhållande till
egen regering faller alltjämt på
rapportverksamhetens och
informationens område. Det
kommersiella livets och handelspolitikens
stegrade betydelse samt det allt
intimare sambandet mellan den
allmänna politiken och den
ekonomiska utvecklingen ha vidare
givit den del av den
diplomatiske representantens verksamhet,
som står i samband med de
ekonomiska förhållandena, en starkt
ökad vikt. I detta hänseende har
därför D: s arbetsområde på
senare tider kommit att i mycket
sammanfalla med
konsulatväsendets (se d. o.). Jämte konsulerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
