Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djupbrytning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Djupbrytning—Djupgående
390
ning. Vid stötborrningen får en
mejsel falla mot berget, varur
den för varje slag stöter av några
flittror. Mejseln är upphängd i
stänger (stångborrning) 1. i
lina (linborrning) och får
oftast falla fritt; stängerna 1.
linan bära endast fångapparater,
som upplyfta mejseln efter
slagen. Borrmjöl och stenflittror
bortskaffas genom att
uppslammas i vatten, varefter slammet
upphissas med sandpumpen.
Lin-borrningsmetoden är den vid
brunnsborrning oftast använda.
Vill man ha större,
sammanhängande prov av den
genomborrade bergarten, användes
diamantborrning, som kan ske i
godtycklig riktning, medan man
med stötborrning endast kan
borra nedåtriktade vertikala hål.
Verktyget vid diamantborrning
är borrkronan, en ihålig
stålcylinder, i vars ena ända äro
insatta svarta diamanter
(carbo-nados) och som under
borrningen pressas mot berget och
kring-vrides. Diamanterna avnöta
berget, så att en ringformig
fördjupning uppstår, inom vilken
kvarstår en cylindrisk kärna, som
upptages i ett bakom borrkronan
fastgängat k ä r n r ö r. Är berget
genomsatt av sprickor,
sönderfaller borrkärnan i smärre
stycken, i annat fall begagnas
särskilda kärnbrytare.
Borrkronan med kärnröret fastgängas
Diamantborrkrona (t. v. före, t. h. efter
insättningen av diamanterna).
i ändan av en borrstång, som
är sammansatt av kortare
borrrör och vrides runt av en
borrmaskin; borrkronans
tryck mot berget regleras av en
hävarm, t ry ck s t å n ge n.
Spolvatten tillföres genom
borrrören. I mjukare bergarter kan
diamantborrkronan ersättas med
en fräs av stål. — I Sverige
användes numera uteslutande
maskiner av Crælius’ typ,
tillverkade av Svenska
Diamantberg-borrnings a. b. Borrhålens
diameter är 56, 46 1. 36 mm.,
motsvarande en kärndiameter av
lesp. 42, 32 och 22 mm.
Borrmaskinerna drivas numera av
motor; kronan roterar med 100
a 150 varv per min., motsvarande
ett borrat djup av c:a 2 dm. i
timmen. — Det djupaste
borrhålet i Europa (2,240 m.) finnes
i Czuchow, Ober-Schlesien. Det
överträffas av ett 2,424 m. djupt
hål vid Clarksbury,
Väst-Virgi-nia, För. Stat. I Sverige är det
djupaste borrhålet ”Zenobia II”
vid Kirunavaara (847 m.). —
Djupborrhålens lutning och
riktning kunna numera bestämmas
med självregistrerande
apparater.
Djupbrytning, se
Gruvbrytning.
Djupgående, avståndet mellan
vattenlinjen och ett fartygs
djupast liggande punkt. Ligger
fartyget lika djupt akter- som förut,
säges det ligga ”på jämn köl”,
ligger det djupare förut än
ak-terut, säges det ligga ”på näsan”,
och ligger det djupare akterut
än förut, är det ”aktersatt”.
Styrlastighet är
skillnaden mellan djupgåendet akterut
och förut. D. utmärkes medelst
åmningen, siffror, inhuggna
i för- och akterstävarna, stundom
även på fartygets mitt, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
