Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445 Fattigvård 1446
principer. 1871 års
fattigvårds-förordning betecknar en reaktion
mot tidigare
fattigvårdslagstift-ning, borttog den fattiges rätt att
anföra besvär över att F. vägrats
och begränsade starkt F:s under
-stödsskyldighet. Då dessutom
någon egentlig tillsyn över
handha-vandet av F. icke förekom, blev
densamma på många håll av
underhaltig beskaffenhet. I början av
1900-t. vidtog en kraftig
reformrörelse, som bl. a. tog sig uttryck
i bildandet av Svenska
fattigvår dsförbundet (se d.
o.), c#3h krav på ny
fattigvårdslag framställdes allmänt. En
dylik antogs 1918 och trädde i kraft
med ingången av 1919. Den nya
lagen åsyftar att i varje fall av
faktiskt nödläge under humana
former lämna tillräckligt
underhåll och tillfredsställande vård
och upphäver i vissa avseenden
den kommunala självständigheten
på F:s område. — Enl. 1918 års
lag åligger det fortfarande
kommunerna att ombesörja och
bekosta F. (kommunen —
fattig-vårdssamhälle), ehuru
gottgörel-se helt 1. delvis lämnas av
landstingen för på vissa anstalter
vårdade sjuka och abnorma fattiga.
Dessutom ersätter staten
kommunens kostnader för vård av
personer, vilkas hemortsrätt ej
kunnat utrönas, utländska
medborgare m. fl. Landstingen och
staten ha härigenom övertagit
c:a 6 mill. kr. av kommunernas
f. n. till c:a 40 mill. kr.
uppskattade fattigvårdskostnader.
Kommunens fattigvårdsstyrelse är
skyldig lämna vad som är
erforderligt i avseende på underhåll
och vård åt medellösa personer,
vilka på grund av minderårighet
(ej fyllda 16 år), ålderdom,
sjukdom 1. eljest bristande kropps- 1.
själskrafter äro oförmögna att
ge
nom arbete försörja sig och
vilkas behov ej annorledes avhjälpes
(obligatorisk F.).
Fattig-vårdsstyrelsen kan även lämna
understöd i andra fall (d. v. s. till
personer, som icke äro oförmögna
till arbete). Den nödställde kan
numera, då understöd helt 1.
delvis vägras, anföra besvär
häröver hos K. B. Föräldrar ha s. k.
ovillkorlig försörjningsplikt
gentemot minderåriga barn, liksom
man gentemot hustru. Dessutom
åligger det föräldrar och vuxna
barn att försörja varandra i mån
av behov å ena och förmåga å
andra sidan. Denna s. k.
villkorliga försörjningsplikt åligger
också hustru gentemot man. De
försörjningspliktiga skola tillse,
att fattigvårdssamhället icke
betungas med F. åt dem,
försörjningsplikten omfattar. Lagen
innehåller bestämmelser om
åtgärder mot försumliga
försörjningspliktiga. I sista hand kan den,
som icke fyller ovillkorlig
försörjningsplikt, av K. B. ådömas
tvångsarbete.
Fattigvårdssam-hälle äger att av den, som
åtnjutit F., uttaga ersättning därför.
Likaledes kan ersättning för
obligatorisk F. uttagas av
försörj-ningspliktig. — F. skall av den
fattige sökas i den kommun, där
han vistas, och bekostas av den
kommun, inom vilken han har
hemortsrätt (se d. o.). — F:s
huvudformer äro understöd i
hemmet, utackordering i enskilt
hem 1. vård på anstalt. För
utrönandet av fattigvårdsbehovet
samt tillsynen över
understöds-tagare, bör fattigvårdssamhället
indelas i distrikt, vart och ett
närmast under uppsikt av en
ledamot i fattigvårdsstyrelsen.
Lagen innehåller även vissa
stadganden, som avse att bilda
underlag för vårdar- 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
