- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
1449-1450

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård - Fatum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1449

Fatum—Faust

1450

hörande av kommunen
understödda personer). Antalet fullt
försörjda uppgick till 82,502,
delvis understödda till 117,618 och
tillfälligt understödda till 52,958.
Av understödstagarna erhöllo
145,833 understöd i sina hem,
31,315 voro utackorderade, 19,109
vårdades i sjukvårdsanstalter,
47,446 voro intagna på
fattig-vårdsinrättningar av olika slag
(ålderdomshem, fattiggårdar,
fattighus, barnhem m. m.), 2,954
voro inhysta i mindre
fattigstugor och 6,421 erhöllo
understöd på annat sätt.

Fa’tum, lat. (av fa’ri, tala),
det utsagda, siarord; öde. —
Plur. f a’ t a, ödesdemoner, ett
annat namn för p a’ r c e r, grek,
moirer (se M o i r a).

Faubourg [fåbo’r], fr. (av
lat. fo’ris, utom, och bo’rgus,
borg), förstad. Användes i flera
ortnamn, t. ex. F. S : t Ger
-m a i n, F. S : t H o n o r é, eg.
förstäder till (numera stadsdelar
i) Paris.

Faulensee [faoTense],
bad-och brunnsort i kantonen Bern,
Schweiz, vid Thunsjön.

Faun, se F a u n u s.

Fau’na (av Faunus, se d. o.),
djurvärld, alla inom ett område
1. en (t. ex. geologisk) period
förekommande djur; beskrivning
av denna djurvärld. — F a u
-n i’ s t, person, som utforskar F.
— Faun i’stis k, med
avseende på F.

Faifnus, lat., Faun,
fornita-lisk herde- och
fruktbarhets-gudomlighet, sedermera
identifierad med den grekiske P a n (se
d. o.). Understundom tänkte man
sig flera fauner, som liksom
saty-rerna följde Dionysos. — I Rom
firades F. som L u p e’ r c u s
(”vargfördrivaren”) 15 febr.

Faure [får]. 1. Jean
Bap

tist e F., f. 1830, d. 1914, fransk
operasångare (baryton), 1861—
76 anställd vid Stora operan i
Paris, känd som kompositör av
ett antal populära sånger. — 2.
Felix F., f. 1841, d. 1899,
fransk president 1895—99, var
till yrket skeppsredare och
invaldes 1881 i deputeradekammaren.
1881—88 understatssekreterare i
flera ministärer. Se vidare
Frankrike. Historia.

Fauré [fåre’], Gabriel, f.
1845, fransk tonsättare, direktör
för konservatoriet i Paris 1905—
20, har i en av César Franck
påverkad stil skrivit en del
orkesterkompositioner och körverk,
bl. a. La naissance de Venus,
samt värdefulla
sångkompositioner och kammarmusik.

Faurås, härad i Hall. l:s mell.
domsaga, omfattar socknarna
Gunnarp, Fagerred, Källsjö,
Ulla-red, Gällared, Okome, Svartrå,
Köinge, Dagsås, Sibbarp,
Ljungby, Alvshög, Vinberg, Stavsinge
och Morup. 17,055 inv.

Faust. 1. Se F u s t. — 2. J o
-hann 1. Georg F., f. omkr.
1490, d. trol. 1539, tysk
svartkonstnär. F. studerade först
teologi, förde sedan ett
kringströvande liv och förmenades sitta
inne med hemligt vetande. Tidigt
bemäktigade sig folkfantasin F.,
som ansågs stå i förbund med
djävulen. Den första
framställningen av F:s levnad är den i
Frankfurt a. M. 1587 tryckta
Historia von Dr. Johann Fausten,
av obekant författare. 1599
utgavs en av luthersk ortodoxism
färgad bearbetning av G. B.
Widmann, från vilken den i
slutet av 1700-t. vida spridda
folkboken härstammar. Den tidigaste
rent litterära bearbetningen av
Faustsagan är engelsmannen
Mar-lowes tragedi (1589). I Tyskland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0733.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free