Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kelvin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Kemble—Kemi
736
Mustafa Kemål pasja.
Armenien och 1918 i Palestina.
K., som vid vapenstilleståndet
s. å. efterträdde Liman v. Sanders
ss. överbefälhavare i Syrien, blev
härefter själen i den nationella
renässansrörelse, varur
Angora-regeringen (se vid. d. o.)
framgick. K. organiserade hastigt i
Mindre Asien ett livskraftigt
turkiskt välde, lyckades 1922
fördriva grekerna från anatoliska
kusten (jfr Grekland sp.
1546 f.) och genomdrev 1923
genom sin medhjälpare Ismet pasja
(se denne) en fred i Lausanne,
som betydligt förbättrade
turkarnas ställning. Vid turkiska
republikens proklamering 1923 blev K.
dess förste president. Han hade
tidigare belönats med titeln
g h a s i, ”den segerrike”.
Kemble [kembl], John
Philip, f. 1757, d. 1823, engelsk
skådespelare, den främste
representanten för det engelska
1700-t: s klassiska
skådespelar
konst. Plans främsta skapelser
voro de tragiska rollerna hos
Shakspere (särskilt Coriolanus).
Kemi [ke’-], stad i n.
Österbotten, nära mynningen av Kemi
älv (se d. o.). Exporterar trävaror
och lax. 2,700 inv. Anlädes 1869.
Kemi’ (möjl. av grek. kemei’a,
biform till kymei’a, blandning,
av kymo’s, saft) utgör läran
om grundämnena och deras
föreningar. K. indelas i organisk K.
(kolföreningarnas K.) och
oorganisk K., som behandlar övriga
ämnen; analytisk K., som
behandlar bestämmandet av de olika
ämnenas beståndsdelar, fysikalisk
K. med underavdelningarna
termokemi (se d. o.) och elektrokemi,
som omfattar studiet av de
kemiska reaktionernas beroende av
elektriska krafter, mineralkemi,
undersökning av minerals och
bergarters sammansättning,
far-maceutisk K., tillämpad på
medicinska preparat, samt fysiologisk
och biokemi, som omfatta för
livsbetingelserna viktiga ämnen och
reaktioner. — Namnet K.
förekommer först i 11: e årh. Under
äldre tider var kunskapen om
kemiska reaktioner synnerligen liten
men utvecklades under alkemins
tid (se Al kem i). Denna period
efterföljdes omkr. 1500 av
iatro-kemiska skolan (se
Medicin). Mot mitten av 1600-t.
uppstod den flogistiska skolan,
bland vars främsta representanter
räknas Scheele och Bergman och
som byggde på hypotesen, att
elden var ett ämne, flogiston (se
Förbränning). Under denna
period sysselsatte sig kemisterna
med utforskandet av kropparnas
sammansättning och
sönderdel-ning. Den flogistiska
uppfattningen kullkastades vid mitten av
1700-t. av L a vois i er, som kan
anses som den moderna K:s första
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
