Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muskler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Muskler
392
Muskler. Fr. v. till h. fig. 2, fig. 3, fig. 4 och flg. 5.
dan underkammuskeln (6,
fig. 2) och runda
musklerna (8, fig. 2; 6, fig. 3) rotera
armen i axelleden.
Armbågs-böjarna, bl. a. tvåhövdade
armmuskeln (musculus
bi’-ceps bra/chii; 1, fig. 4; 8, fig.
3) ligga på överarmens främre,
inre sida och den trehövdade
sträckaren (musculus
tri’-ceps brachii; 2, fig. 4; 10, fig.
3) på baksidan. Handböjning åt
handflatssidan (vola’rflexio’n)
sker genom de på motsvarande
un-derarmssida liggande ytliga
och djupa bojarna (3, fig.
4), de förra även armbågsböjande.
Här märkas ytliga och djupa
fingerböjaren.
Handböjning åt handryggshållet
(dorsa’l-flexio’n) sker genom de på
underarmens sträcksida liggande
s t r ä c k a r n a, bl. a.
finger-sträckaren. I handen utföras
de mångsidiga tum- och
lillfinger-rörelserna genom tum- (1, fig.
6) och 1 i 11 f i n g e r v u 1 s t e n s
(2, fig. 6) muskler samt
fingerspretning medelst mel
-lanhandbensmusklerna
(3, fig. 6). — VII. Benets
muskler bestå upptill av
höft
musklerna; de främre (5,
fig. 5; 13, fig. 3) från inre
länd-och bäckenregionen äro
höft-ledsböjare, de bakre rotatorer och
delvis sträckare, bl. a. de starka
sätesmusklerna (musculi
glute’i; 9, fig. 2). Den största av
lårmusklerna,
knästräcka-ren (musculus qua’driceps
fe’moris-, 1, fig. 5; 14, fig. 3), på
lårets framsida, är fyrhövdad och
verkar även höftböjande, liksom
den framtill snett förlöpande,
ytliga skr äddarmuskeln
(musculus sarto’rius-, 2, fig. 5; 12,
fig. 3). De tre bakre
lårmusklerna äro knäböjare
och höftsträckare. Lårets insida
upptas av de kraftiga
inåt-förarna (3, fig. 5). — Vadens
(läggens) t r i llin gmu s ke 1
(4, fig. 5), bestående av den
ytliga
tvillingvadmuskeln (musculus gastrocne’mius)
och den djupa breda
vadmuskeln (musculus so’leus\,
fäster sig medelst akillessenan
pä hälen och lyfter denna och
därmed hela kroppen (vid
upprätt ställning). De djupa
vadmusklerna sträcka foten nedåt
liksom de på sidan av
under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
