Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muskler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Muskler
394
benet belägna
vadbensmusk-lerna (musculi perone’i; 6, fig.
5). Tårna böjas av långa
tå-böj aren. Av främre
underbens-musklerna, som äro
fotuppåtböja-re, märkas långa t å s t r ä c ■
karen (7, fig. 5). Fotryggen
har korta tåsträckare och
sulsidans muskler äro i stort sett
analoga med handflatans. —1 Om
M:s mekaniska verkan se vid.
Rörelse. Om i n ä 1 v s mu s k
-ler se resp, organ. — Fysiol.
M. innehålla c:a 75 % vatten;
resten utgöres väsentl. av olika
äggvitekroppar, vartill komma
vissa andra kvävehaltiga ämnen,
ss. kreatin, vidare fett, kolhydrat
(glykogen, små mängder malt- och
druvsocker), inosit, mjölksyra
och salter. M. äro lätt tänjbara
men äga hög elasticitetsgräns och
återta således ursprungsformen
ganska fullständigt. Deras mest
karaktäristiska egenskap är
kon-traktilitet, d. v. s. förmågan att
under vissa omständigheter
producera spänningsenergi, i det att
muskelfibrillerna sträva att
förkorta sig, utan att volymen
ändras. Härigenom kan ett visst
motstånd övervinnas, varvid yttre
arbete (positivt 1. koncentriskt
arbete) kan förrättas. I andra
fall bibehåller muskeln sin längd,
men dess spänning är ökad
(statiskt arbete). Vid positivt arbete
kan verkningsgraden, d. v. s.
förhållandet mellan det yttre arbetet
och totala energiomsättningen i
muskeln, uppgå till y6 1. något
mer. Kontraktionsprocessen kan
utlösas via nerverna med kemiska,
termiska 1. elektriska retmedel
samt för skelettmuskulaturen
även genom en viljeakt. För den
”tvärstrimmiga”
skelettmuskulaturen avlöper den yttre fasen av
kontraktionen utomordentligt
snabbt vid kortvarig retning, så
Muskler. Fig. 6.
att muskeln kan ha återgått till
viloläget inom bråkdelen av en
sekund. Om flera kortvariga
retningar med små tidsmellanrum
träffa muskeln, hinner den ej
uttänjas emellan ryckningarna utan
ett slags summation av
enkelryckningar fås, s. k. te’tanus. De
frivilliga muskelrörelserna äro att
jämställa med tetanus. För den
”glatta” muskulaturen kan en
kortvarig retning utlösa en
kon-traktion, som varar i minuter.
Ofta kvarstår den ock länge i viss
spänning (to’nus), t. ex. i
blodkärlens väggar, i blåsan o. d. Med
tilltagande styrka 1. omfång av
retningen ökar kontraktionen till
viss övre gräns, trol. genom att
allt flera enstaka muskelfibrer
medverka. Var fiber torde blott
kunna förete en bestämd
kontrak-tionsgrad. Muskelkontr aktionen
åtföljes av kemiska, termiska och
elektriska förändringar. Under
kontraktionen försvinner en del
kolhydrat i muskeln; samtidigt
bildas mjölksyra i ekvivalent
mängd. Denna process förutsätter
ej närvaron av syrgas. Under den
följande återbildningsfasen
(resti-tutionen) försvinner vid närvaro
av syrgas mjölksyran, medan en
del kolhydrat återbildas (O.
Meyerhof). Genom förbränningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
