Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myntverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Myrbär—Myrmekofila växter
444
En i Sverige förekommande
myrlejon-slända (bredd mellan vingspetsarna 6
em.) jämte larv.
delar av Bibeln och grundade 1884
tidskriften Bibelforskaren. — 2.
August Melker M., f. 1825,
d. 1917, den föreg:s broder,
läroverksadjunkt i Sthlm, tonsättare,
skrev en rad melodiösa sånger,
balladen Kung Hakes död för
manskör och orkester,
kammarmusik, pianostycken m. m.
Myrbär, seVaccinium.
Myresjö, socken i Jönköp. L,
jämte Lannaskede pastorat i
Växjö stift. 810 inv. — Kyrkan
är gemensam för M. och
Lannaskede. Den gamla, nu öde kyrkan
är en vacker romansk absidkyrka,
som 1925 restaurerats.
Myrgäster, m y r m e k o f
i’-1 e r, främmande insekter, som
leva i myrbon. Flertalet M. äro
kortvingar. Många äro skadliga
för myrsamhället, enär de
förtära stora mängder ägg och
larver, men då de äga en
körtelav-söndring, som mycket
eftertraktas av myrorna ss.
njutningsmedel, omhuldas dessa M., matas,
putsas, bäras och slickas av sina
värdar. På liknande sätt
behandlas den c:a 2 mm. långa, rödgula,
blinda skalbaggen Cla’viger
testa’ceus, som i s. Sverige ofta
träffas som M. hos rödmyran (La’sius
fla’vus). Andra M. äro icke så väl
sedda. Vissa fjällborstsvansar
leva ss. ”snattare”, som passa på
då myrorna mata varandra, att
uppfånga en del av födan. Andra
M. äro för myrorna likgiltiga, ss.
vissa hoppstjärtar, larver av
guldbaggar och småfjärilar m. fl.
Myrheden, järnvägsstation i
Jörns skn, Västerb. L, vid
Stambanan genom övre Norrland.
Myria’d (fr. myriade, av grek.
myria’s), tiotusen; otalig mängd.
Myricy’lalkohol, C30H81OH, en
alkohol, som i form av
palmitin-syreester förekommer i vax.
Myri’na, forntida aiolisk stad
på Mindre Asiens v. kust, känd
för de rika fynden av i synnerhet
terrakottastatyetter från
senhel-lenistisk och tidig romersk tid.
Myrkottar, se N o m a r t h r a.
Myrkrypning, parestesi (se d.
o.), bestående i en känsla
liknande den vid en myras krypande på
huden. M. förekommer bl. a. vid
vissa nervsjukdomar och ergotism.
Myrlejonsländor,
Myrmeleo’-nidae, en fam. trollsländelika
Nätvingar med långa, smala
vingar och nätformiga vingnerver.
Den korta, breda, borstklädda
larven, myrlejonet, gräver i
sand en trattformig grop, ligger
själv nedgrävd till huvudet i
dennas centrum och fångar de
insekter, som råka falla ned.
Myrmalm, se Sjö- och
myrmalm.
Myrmekit [-ki’t] (av grek.
myrmeki’a, vårta), av kvarts och
plagioklas bestående bildningar,
uppträdande på gränsen mellan
plagioklas och kalifältspat och
vanl. i form av vårtor
inskjutande i den senare.
Myrmekofila växter (av grek.
my’rmex, myra, och fiTos, vän),
”myrälskande växter”, i vilkas
levnadsförhållanden myror spela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
