Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrmekofiler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Myrmekofiler—Myror
446
en roll. Hit höra vissa tropiska
växter (Cecro’pia-, Aca’cia-arter
m. fl.), som i håligheter i
stammen, uppblåsta, ihåliga tornar
o. d. regelbundet hysa myror,
vilka de ofta även skänka näring
i form av näringsrika,
hårliknan-de kroppar o. d. Förhållandet
uppfattades förr som ett slags
symbios, varvid myrorna troddes
lämna växten skydd mot
blad-skärarmyror. Så torde dock ej
vara fallet, utan myrorna draga
antagl. ensamma fördel av
samlevnaden. Talrika ex. på M.
lämnas av växter, som i körtlar
utanför blommorna
(extra-f 1 o r a’ 1 a 1.
extranup-t i a’1 a nekta’rier) alstra
honung 1. liknande vätska, vilken
uppsamlas av myror. Dylika
nek-tarier finnas t. ex. på stiplerna
hos fläder, bladskaften hos hägg
och fågelbär. Ej heller i dessa fall
torde växten dra nytta av
myrorna. Vid myrmekoko’r
fröspridning däremot är
nyttan ömsesidig (jfr
Växternas s p r i d n i n g).
MyrmekofiTer (av grek.
my’r-mex, myra, och fiTos, vän), se
M y r g ä s t e r. Jfr M y r m e
-kofila växter.
Myrmekoko’ra växter (av
grek. my’rmex, myra, och korei’n,
flytta sig), se Växternas
spridning.
Myrmido’nerna, Akilleus’ folk,
som följde honom till Tro ja.
Myrobala’ner, frukterna av
TerminaTia-arter (fam.
Combre-ta/ceae, ordn. Myrtiflo’rae), även
av Phylla/nthus e’mblica (fam.
Euphorbia’ceae), träd, huvudsaki.
förekommande i tropiska Asien.
M. utgöra ett viktigt garvmedel.
My’ron, grekisk bildhuggare,
verksam i Aten vid mitten av
400-t. f. Kr. Utom hans berömda
diskuskastare (se ill. till Bild-
Myror. Ha hane, Ho hona, A arbetare.
liuggarkonst sp. 1508—09)
har även hans grupp av Atena och
Marsyas bevarats i antika kopior.
M:s mästerliga återgivande av
rörelsen ställer honom i jämbredd
■med konsthistoriens största namn.
Myro’nsyra (av grek. my’ron,
balsam), se Sinigrin.
Myror, Formi/cidae, en fam.
Gaddsteklar. De främsta
bakkroppssegmenten äro vanl.
mycket smala, så att bakkroppen
synes fästad vid mellankroppen
medelst ett tunt skaft. M. bilda
samhällen med bevingade hanar
och honor samt ett flertal
ving-lösa, ofta fortplantningsodugliga
honor: arbetare, som utföra
allt arbete inom samhället, bygga
bo, skaffa föda, vårda larver och
puppor etc. Stundom äro en del
arbetare utrustade med större
huvud och starkare käkar än de
övriga och fungera då ss.
soldater till anfall 1. försvar. Endast
honor och arbetare äga en
giftkörtel i bakkroppsspetsen,
stundom med (ettermyror),
stundom utan gadd (egentliga
M.). I senare fallet insprutas det
myrsyrehaltiga giftet i sår, som
tillfogas med käkarna. Nya hanar
och honor bildas hos svenska M.
vanl. under högsommaren, då
svärmningen, de bevingade
könsdjurens parning under
flykten, försiggår. De befruktade
honorna omhändertas av arbetare
och berövas sina vingar 1. grunda
ensamma en ny koloni. Hanarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
