Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Nederländerna (Historia — 1672)
708
ostört utveckla sig till Europas
främsta handelsstat. I Östersjön
öppnades nya marknader, för
vilkas skydd N. utvecklade en
opportunistisk interventionspolitik
gentemot Danmarks och Sveriges
strävan till baltisk hegemoni. —
Frukterna av Oldenbarnevelts
regim kommo dock endast de rika
köpstadsfamiljerna (regenterna)
till godo, och en stark folklig
opposition började växa upp, som
fick en ledare i den ärelystne
Moritz. Gentemot det härskande
aristokratiska statspartiet, som
hävdade provinsernas inbördes
oavhängighet och i kyrkligt
avseende närmade sig arminianerna
(se d. o.), bildades ett
”ståthållar-parti”, som fordrade en starkare
politisk och kyrklig enhet på
strängt kalvinistisk grundval.
Striden avgjordes, sedan Moritz
fått stöd av generalstaternas
majoritet, genom motståndarnas
fängslande och Oldenbarnevelts
avrättning 1619. Efter Moritz’
död 1625 blev brodern Fredrik
Henrik (f. 1584, d. 1647)
ståthållare i samtliga provinser utom
Friesland. Han var framstående
både som statsman och härförare
och ledde lyckligt den 1621 (då
som ett led i Trettioåriga kriget,
se d. o.) återupptagna kampen
mot Spanien. Dess viktigaste
framgång var Tromps sjöseger vid
engelska kusten 1639. Genom
Westfaliska freden 1648 erkändes
oavhängigheten såväl av Spanien
som av Tysk-romerska riket och
erhöllo N. de efter 1621 erövrade
n. Flandern och Nord-Brabant
jämte en del av Limburg
(”Gene-ralitetslanden”). — Den
koloniala utvidgningen fortsattes
genom grundandet 1621 av ett
västindiskt kompani, som förvärvade
flera amerikanska besittningar.
Den materiella blomstringen
åt
följdes av en kulturell, särskilt
inom målarkonst och vetenskap.
Fem universitet drogo till sig
studerande från hela Europa.
Religionsfrihet rådde sedan 1579. —
Republikens
storhetstid och förfall (1648—1795).
Fredrik Henriks son och
efterträdare Vilhelm II (f. 1626,
d. 1650) gjorde 1650 ett länge
förberett oraniskt kuppförsök i
avsikt att ersätta det holländska
aristokratpartiets välde med ett
monarkiskt. Hans plötsliga död
s. å. återgav motståndarna
makten och inledde den sanna
frihetens tid (1650—72). 1651 beslöts
att lämna ståthållarposten
obesatt, vilket innebar de
parti-kularistiska tendensernas
genombrott och den holländska, särskilt
amsterdamska
borgararistokra-tins övermakt. Den ledande blev
rådspensionären J. de W i 11,
vars politik huvudsaki. kom att
rikta sig mot den hotande
konkurrensen från det under Cromwell
till kommersiell stormakt
uppväxande England. Lantförsvaret
avvecklades ss. överflödigt,
medan flottan i ett av
navigations-akten (se d. o.) föranlett krig med
England 1652—54 under Tromp
och Ruyter vann nya segrar.
Fredsfördraget innebar dock
eftergift för Englands krav samt bl. a.
en förpliktelse för N. att ej vidare
ta medlemmar av huset Oranien
i sin tjänst. 1658—60 stödde N.
Danmark mot Sveriges angrepp,
vilket hotade att stänga
handelsvägen genom Öresund. Ett andra
sjökrig med England 1664—67
medförde förlust av de
nordamerikanska kolonierna och
visade, att N: s utvecklingskraft nu
var i avtagande. N: s deltagande
i trippelalliansen mot Ludvig
XIV av Frankrike 1668 eggade
denne till ett 1672 företaget
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
