Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923 Nord-Amerikas För. Stat. (Komm. Mynt. Mått o. v. Förf.) 924
industrins snabba uppsving. Näst
Storbritannien ha N. den största
handelsomsättningen; exporten
är sedan världskriget den största
av alla staters. För handelsflottan
betydde inbördeskriget på 1860-t.
en så kraftig nedgång, att
nettotonnaget 1910 var mindre än 1810.
Från början av 1900-t. har flottan
dock hastigt vuxit, så att den nu
kommer närmast Storbritanniens
i storlek. En stor del av tonnaget
sysselsättes på de stora sjöarna.
1924 utklarerades i N:s hamnar
fartyg i handel med utlandet med
sammanlagt 68,8 mill. nettoton;
41,4 % av detta tonnage var
inhemskt. De viktigaste
hamnstäderna med avseende på såväl
in-som utrikes sjöfart äro New York,
Duluth-Superior, Philadelphia,
Buffalo, San Francisco, Norfolk,
Boston, Baltimore, Astabula,
Cleveland, Los Angeles och New
Orleans. — Kommunikationer.
Järnvägarnas längd.
År 1830 1850 1880 1900 1923
Km. 37 14,517 150,095 320,194 402,991
Landsvägarnas längd uppgår till
c:a 4,7 mill. km., till största
delen sämre vägar.
Motortrafikens stora uppsving har dock
medfört en synnerligen rationell
väghållning, delvis med statsanslag.
Vattenvägarna ha förr spelat en
oerhörd roll. Kolonisationen har
följt floderna, och i början av
1800-t. begynte kanaler anläggas.
Med järnvägsnätets tillväxt ha en
stor del kanaler minskat i
betydelse. Floder, viktiga som
trafikleder, äro bl. a. Mississippi, Ohios
källfloder Monongahela och
Alle-ghany och dess biflod Kanawha,
Hudson, Delaware, Sacramento,
Potomac. De viktigaste
kanalerna äro Sault S:te
Mariekana-len (se d. o.) och New York State
Barge Canal (se d. o.). Järnvägar
började byggas 1828.
Järnvägsnätets längd är f. n. större än hela
Europas. Ö. N. intill 100° v. 1.
har ett mycket tätt järnvägsnät,
där Chicago och S:t Louis äro de
viktigaste knutpunkterna. De
viktigaste järnvägarna äro utom
Pacific järn vägarna (se d. o.) de
linjer, som övertvära
Appala-cherna, samt Mississippidalens
järnvägar. De allra flesta
järnvägarna äro enskilda, men före
1870-t. åtnjöto de flesta större
järnvägsföretag statsunderstöd i
form av utdelade jordområden
och statslån, ofta utan
återbetal-ningsskyldighet. Järnvägarnas
taxepolitik är noggrant reglerad
genom Transportation act (1920).
Postkontorens antal 1923 var
51,613, antalet telefonapparater
1922 var 14,3 mill.
Telegrafstationerna voro s. å. 27,354. N. ha ett
betydande antal radiostationer.
Om lufttrafik se d. o. sp. 833 ff. —
Myntenheten är dollar (på
guldmyntfot) = 100 cent.
Sedelutgivande äro dels varje stats
nationalbank, dels federal
reserve-bankerna, bådadera under
överinseende av Federal Reserve Board
(se Federal reserve
system). — Mått och vikt äro
desamma som i Storbritannien (se
d. o.). Dock begagnas i st. f.
engelsk gallon och bushel s. k.
Winchestergallon och -bushel,
d. v. s. vingallon = 3,785 L,
ölgallon = 4,62 1. och bushel =
35,24 L, samt i st. f. cwt cental (se
d. o.). Beträffande de amerikanska
long ton och short ton se T o n. —
Författning. Förbundsrepubliken
består av 48 stater samt det av
huvudstaden Washington
bestående förbundsdistriktet Columbia
och förbundsterritorier ss. Alaska.
—
Förbundsförfatt-ningen antogs 1787 och trädde
i kraft 1789. Den verkställande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
