Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939 Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1837) 940
valtningspraxis i centralistisk
anda. Washington och hans
efterträdare J. Adams (1797—
1801) voro federalister, och
mot-partiets förste president, J e f
-f e r s o n (1801—09), bevarade
det centralistiska statsskicket
men ingöt däri den demokratiska
anda, som sedan, åtminstone till
formen, strängt upprätthållits.
Inordnandet i unionen av de
under den fortgående kolonisationen
uppväxande samhällena i v.
erbjöd även svårigheter, som för
området n. om Ohio principiellt
löstes genom den s. k.
nordväst-ordonnansen 1787. Som nya stater
upptogos V e r m o n t 1791,
Kentucky 1792, Tennessee 1796
och Ohio 1803. Det dåv.
spanska Louisiana, mellan Mississippi
och Mexikos dåv. n.ö. gräns,
avträddes 1800 till Frankrike, men
Bonaparte ansåg sig ej under de
pågående europeiska krigen
kunna försvara det utan sålde det
1803 till N. Av en del därav
bildades staten Louisiana 1812.
Under den demokratiske
republikanen Madisons
presidentskap (1809—17) förvärrades de
sedan länge med anledning av
Napoleonskrigen och
kontinentalsystemet rådande svårigheterna
för N: s utrikeshandel.
Övergreppen begingos mest från engelskt
håll, vilket ledde till krig med
England 1812. Detta ”andra
frihetskrig” var främst inriktat på
att erövra Kanada, men
förhoppningen på dess villiga anslutning
till N. grusades genom kolonins
oväntat starka lojalitet.
Washington, unionshuvudstad sedan 1800,
brändes av den till sjöss
överlägsne fienden, och amerikanernas
enda betydande seger till lands
(vid New Orleans) vanns först
sedan freden 1814 slutits på
grundval av status quo. Därpå
följde 1818 en konvention om att
gränsen mellan N. och Kanada ej
skulle befästas och inga
sjöstridskrafter hållas i Kanadiska
sjöarna. —
Denstoraexpansio-n en mot väster. N. övergav
sedan europeisk politik för att i
stället hävda sin ställning som
Amerikas huvudmakt. J. Q.
Adams inspirerade en
principdeklaration i denna riktning, den
av president Monroe (1817—
25) framburna Monroedoktrinen
(se d. o.). Även inåt gjorde sig en
stark nationell självkänsla
gällande. Isoleringen under kriget
hade lagt grunden till en snabb
ekonomisk utveckling mot
industrialism, vilken man sedan sökte
befordra genom protektionistisk
handelspolitik. Genom
expansionen mot v. bereddes även en
lysande utveckling åt
lantmannanäringarna och goda
försörjningsmöjligheter åt den hastigt
växande befolkningen. Redan pä 1820-t.
antog immigrationen avsevärda
proportioner. Sedan 1816—37 8
nya stater bildats, hade
expansionen nått västgränsen mot Mexiko,
i vars n. delar den
nordamerikanska nybyggarverksamheten tog
försteget framför den mexikanska.
Texas anslutning till N.
förorsakade 1846—48 ett krig med
Mexiko (se d. o. sp. 8), varvid
dess n. del erövrades. Därav och
av Texasområdet samt av en 1853
köpt landremsa i s. ha bildats
Texas, New Mexico, Arizona,
Kalifornien, Nevada och Utah
samt delar av andra stater. En
ny demokrati med mer
hänsynslösa metoder fostrades i den unga
västern; med A. Jackson
(1829—37), spoilsystemets man,
bemäktigade den sig
presidentposten. — S l a v f r å g an och
inbördeskriget.
Expansionen aktualiserade en fråga, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
