Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nöjesskatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Nöteborg—Nötkreatur
1192
rar premieras (huvudsaki. med
penningpris). I samband med N.
sker stambokföring av premierade
djur av fjällras, Ayrshire- och
svartbrokig låglandsras.
Nöteborg, fordom fäste vid
Nevas utlopp ur Ladoga, enl.
traditionen grundat av Tyrgils
Knutsson 1299. Genom freden i
N. 1323 åstadkoms den första
gränsregleringen mellan
Sverige-Finland och Ryssland (jfr
Finland sp. 1584). Av svenskarna
erövrades N. 1348, men det gick
redan f. å. förlorat. Efter tre
misslyckade erövringsförsök under
krigen 1555—57 och 1569—95
intogs det under kriget 1609—17
ånyo 1612. 1702 återvanns N. av
tsar Peter den store, som i
samband med en ombyggnad gav det
namnet Schlüsselburg (se d. o.).
Nötkreatur, nötboskap,
Bovi’nae, en grupp stora, tungt
byggda Slidhornsdjur med
bred, naken mule, stora ögon, mer
1. mindre släta horn, lång, trind
svans med hårtofs i spetsen och
breda klövar. Honan har fyra
spenar. Hanen kallas tjur, efter
kastrering oxe, honan före första
kalvningen kviga, senare k o,
ungen kalv. En ung oxe (ålder
ung. 1 % till 3—4 år),
användbar till dragare, kallas s t u t.
Till N. höra bl. a. banteng, bison,
bufflar, gaur, jak, sebu, uroxe
samt det tama N., tamnötet,
Bos t au’rus, av vars raser en
del trol. härstamma från uroxen,
andra från ett likaledes utdött
europeiskt N., Bos europae’us
brachy’ceros. — Lantbr. N. ha
sedan yngre stenåldern hållits av
Europas, Asiens och Afrikas folk
utanför arktiska zonen. Av nutida
rasgrupper äro följande viktigast.
N.v. Europas svart -(mindre
ofta grå-)brokiga
låglands-boskap, se Låglandsbo-
skap. Nord-Eu ropas
rödbrokiga låglands raser
skiljas från föreg. genom sin färg,
vanl. rikligare köttansättning
samt för gödboskap mer
karaktäristisk kroppsbyggnad. Hit höra
Storbritanniens flesta behornade
raser, ss. korthorns-,
Ayrshirebo-skap (se d. o.), Devon- och
hög-landsboskap, vidare Frankrikes,
Tysklands och Danmarks
rödbrokiga raser, ss. fransk Charolais,
schleswigsk, Tönder- och
Angel-boskap samt röd dansk
mjölkboskap, även norsk Telemarksras
m. fl. Den tidigare i Europa
allmänt spridda småvuxna,
korthor niga rasen, kallad
torv-boskap på grund av talrik
förekomst av lämningar i
torvmossar, företrädes i nutiden av
den gråbruna tyska och
schweiziska alpboskapen (Algau-,
Schwyz- m. fl. raser) samt
Kanalöarnas (Jersey-) boskap. I de
skandinaviska länderna var denna
typ förr mycket spridd; hit hörde
den rödgula Smålands- och
Got-landsboskapen. De
schweiziska rödbrokiga
Simmen-thal- och svartbrokiga
Frei-burgraserna äro utmärkta mjölk-,
drag- och slaktdjur. De
östeuropeiska och
italienska gråblacka, högbenta,
vidhorniga raserna äro
ytterst mjölkfattiga. Hornlös
boskap: hit höra bl. a. den
skotska Aberdeen-Angus- och den
engelska Red polled-rasen, de
svenska och norska fjällraserna
och de nord-, öst- och västfinska
raserna. — I Sverige har sedan
länge korsning med utländska
rasdjur ägt rum; på 1840-t.
organiserades detta arbete genom
inrättande av stamholländerier
(se d. o.). Härigenom ha de
inhemska kreatursslagen i Göta- och
Svealandslänen nästan helt
er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
