Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatursenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Nötkreatursenhet—Nötkreatursskötsel
1194
satts med andra raser:
svartbrokig låglands- och Ayrshireboskap
samt, mest i
Mälare-Hjälmare-länen, svensk rödbrokig
boskap (se d. o.). Den nordsvenska
hornlösa (kulliga) boskapen
berördes däremot mindre av
korsning (jfr F j ä 11 b o s k a p).
Under detta årh. ha vidare de spridda
lämningarna av en helröd,
kul-lig boskap utbildats till svensk
rödkullig boskap (se d.
o.). — N. kunna även uppdelas
i d r a g a r r a s e r, ss. den
gamla svenska Smålands-, Devon-,
Simmenthalrasen, bufflar m. fl.,
gödraser, ss. de flesta engelska
raserna, Aberdeen-Angus,
Charo-lais m. fl., samt mjölk raser,
ss. Jersey-, låglands-, Ayrshire-,
röd dansk mjölkboskap, de
svenska och schweiziska raserna.
— Förädlingen av N. har i
Sverige mest avsett att höja
mjölkavkastningen; de anförda svenska
raserna höra i detta avseende till
världens främsta. I England ha
framför allt gödraser utbildats.
Förädlingen har kraftigt främjats
genom nötboskapspremiering (se
d. o.), stambokföring (se
Ras-s t a m b o k) och gemensam
tjur-hållning (se T j u r f ö r e n i n g).
—- Jfr
Nötkreatursskötsel.
Nötkreatursenhet, detsamma
som kreatursenhet.
Nötkreatursskötsel. N. har i
Sverige alltmer inriktats på
produktion av mjölk, vilken numera
utgör lantbrukets största
inkomstkälla. Av Sveriges c:a 2,7 mill.
nötkreatur (1920) utgjorde kor
c:a 1,7 mill. (63 %), tjurar på
grund av allmänt använd
gemensam tjurhållning (se
Tjurförening) föga över 1,5 %
och oxar c:a 2 % (jfr tab. till
Husdjur). Norrland har det
Nötkråka. Längd 35 cm.
största, mell. Sveriges starkt
sädesodlande slättbygder det
minsta antalet nötkreatur. Den
starkaste mjölkproduktionen
råder i den sydsvenska slättbygden.
— Den naturliga avlingstiden,
betäckning på hösten och kalvning
på våren, har mest bibehållits i n.
Sverige, där tillgången på
sommarbete är stor, men
fodertillgången under vintern ofta är ringa,
varför mjölkningen bäst kan
uppehållas under betestiden. Med
stigande intensitet i
hushållningen och rikligare vinterfodring har
mjölkningen alltmer förskjutits
till vinterhalvåret, då marknaden
för mjölkprodukter är
fördelaktigast. — Foderbehov. För
nötkreatur beräknas
underhållsfod-ret till 0,67 foder enheter och 50
gr. äggvita per 100 kg. levande
vikt samt produktionsfodret till
0,3—0,4 foderenheter och 39—60
gr. äggvita per kg. mjölk,
stigande med mjölkens fetthalt.
Utfodringen sker genom bete 1. utgöres
huvudsaki. av hö, halm och
grönfoder samt rotfrukter, sädesgröpe
o. a. kraftfoder, framför allt
olje-kakor, med kraftfodermängden
stigande i mån av
mjölkavkastning och vid gödning. —
Sjukdomar. De viktigaste äro
boskapspest, elakartad lungsjuka,
mul- och klövsjuka, tuberkulos,
smittsam kastning och kalvdiarré.
— Jfr Kalvuppfödning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
