Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉMINNEN
åter till föräldrahemmet. Andra dottern
i ordningen förblef ogift och afled i
Uppsala först vid nära 90 års ålder,
den 23 mars 1839, och var sålunda
med vid såväl 100-års-minnesfesten af
sin berömde faders födelse som den
minneshögtid, som hölls femtio år efter
hans död. Tredje dottern blef gift med
kaptenen Hans Henrik Duse
och den fjärde och yngsta
med akademiombudsmannen
Samuel : Christoffer Duse.
Bägge dessa giftermål ägde
rum först efter faderns
frånfälle, och som hans son
förblef ogift, fick Linné ej
upplefva mer än ett barnbarns
födelse, nämligen
ofvannämnda Sara Elisabeth
Bergencrantz. Jämte de egna
barnen, dotterdottern och de
många tjänarna räknade det
Linnéiska hushållet under de
sista decennierna som nästan
ständig medlem Linnés
systerson studenten S. N. Höök,
hvilken ofta vistades på
Hammarby, hade artistisk
begåfning och bland annat
sysselsatte sig med att
afporträttera morbrodern, hans maka
och kusinerna. Ofta vistades
under längre tider andra
fränder i det Linnéiska
hemmet äfvensom en och annan
af mästarens in- och utländska
lärjungar, hvilka bodde i
närgränsande bondgårdar, men ofta intogo
sina måltider på Hammarby. Så var
t. ex. fallet med den sedermera
berömde entomologen Johan Christian
Fabricius, hvilken efterlämnat följande
skildring af sin samvaro med Linné
och om lifvet i hans hem såväl i
Uppsala som på Hammarby: »Tvenne hela
år, nämligen 1763 och 1764 — Linné
345
var då i sitt 56 år — hade jag lyckan
att få åtnjuta hans undervisning, hans
ledning, hans förtroliga umgänge. Ingen
dag förgick då jag ej träffade honom,
icke hade dels bevistat hans
föreläsningar, dels ock ofta tillbragt flera
timmar med honom i vänligt samspråk.
Om sommaren följde vi honom ut på
Ett af Linnés insektsskåp.
landet. — Vil voro där tre utlänningar:
Kuhn, Zoega och jag. Om vintern hade
vi vår bostad alldeles midt emot
honom, och dit kom han nästan alla
dagar i sin korta, röda nattrock, med
grön pälsmössa och pipan i handen.
Han kom på en half timme’, men
blef kvar en hel, ofta två. Hans
samtal var därunder ytterst muntert och
angenämt. Antingen rörde det sig om
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
