Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Fredrika Bremer och kvinnornas frigörelse. Av Hilda Sachs. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om bådadera är det hennes nya bok
kommer att röra sig.
Som vanligt meddelar hon sig med
sin förtrogna vän.
"O, min gode Böklin, det är icke
för en manlig blick sådan som din, som
jag fruktar att blotta min tro på
kvinnans makt!.. . Låt den eld, som hon
fick af himmelen, brinna på rena och
höga jordiska altaren, på
fäderneslandets, de medborgerliga intressenas —
icke blott för familjen . .."
"Från det jag kände mitt hjärta,
slog det af medborgerligt lif och af en
stor kärlek; men hur tvingades det ej
ner, hvilka usla mål drefs det ej att
klappa för!. .. Kunde jag dock bli ett
redskap att förlossa andra! Mina
skrifter sträfva därtill, och jag känner, att
de måste få en allt mera bestämd
riktning på kvinnans emancipation... Jag
ville bringa henne till medvetande af
sitt värde, sin vikt som människa, som
medborgarinna ..."
För Fredrika hade hägrat en hög
och ljus bild af den nya tidens kvinna,
sådan hon ville teckna henne, och
Aurora skulle vara hennes namn. J
stället kom hennes "Hertha" till
världen, dyster och mörk, oöfvervinnligt
sorgbunden, all mänsklig ordning
un-dergifven och dock målad sådan, att
hon måste väcka förargelse. Hon
väckte också sådan, måhända mest
därigenom, att äfven de laglydigaste läsare
måste inför hennes öde, åtminstone
inom sig, fråga: Hvarför fogar hon
sig?
Kritiken slog också ned som en
gam på sitt byte. Mamsell Bremer
borde ha skrifvit som förr älskvärda
skildringar ur hemmets värld, hon
borde ej ha gifvit sig ut på de sociala
frågornas område, debatterat saker,
Fredrika Bremer. 1864.
(Efter samtida litografi.)
som hon icke förstod. Kvinnornas
myndighet var det ämne hon gjort till
sitt, och det skulle hon icke förstå,
hon, som i hela sin ungdom intill
mogna år lefvat instängd i ett hem med
en far, som alltid ville sina barns väl,
men ofta despotisk och dyster,
förmörkade lifvet som genom tunga moln
för henne och hennes systrar! Hon
skulle icke förstå andra kvinnors sorg
och tvång, hon, som läste i deras
hjärtan som i sitt eget!
Men hon hade rört vid lagfrågor,
och detta var för hennes tid förbrytelse
nog. Under tretti år hade
lagkommitténs förslag om kvinnans myndighet
vid tjugufem år upprepade gånger
behandlats och fallit; en ogift kvinna
kunde endast om hon ansökte därom
förklaras myndig, och ett sådant steg
ansågs skandalisera familjen. Detta är
Herthas lidandes historia, och med alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
