Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från källaren till vinden. Redigerad av Ida Norrby. Med 3 bilder - Sparsamhet i hushållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning av mjölets ersättningsmöjligheter
för ägg i såser, krämer o. d. kan här
påpekas, att man vid en hel del prov
funnit, att ett ägg binder ungefär
samma vätskemängd som 1 liten tesked
potatismjöl eller som x\2 msk. vetemjöl.
Naturligtvis vet varje husmor, att inte
äggen kunna helt ersättas med mjöl
i-en rätt (t. ex. såser, krämer o. s. v.),
men nog kan man med litet förstånd
genom mjöl spara på ett och annat av
dem. Ett ägg här och ett ägg där spelar
stor roll i dyra äggtider.
Hit hör också ett litet kapitel om
smör och smörsurrogat. Smör är ju en
av hushållets drygaste utgiftsposter,
och något som helt ersätter det i smak
och värde finnes väl knappast, men det
kan dock i många fall ersättas av
billigare ämnen. Som bordssmör ersätter
man det bäst med färskt växtmargarin,
eller som det ock kallas växtsmör. Till
stekning kan man använda en
blandning av flottyr och smör (hälften av
vardera) eller av smör och margarin
(hälften av vardera). Till fisk kan man
med fördel använda enbart flottyr,
vilket ger den bästa stekskorpan. Till
småbröd och bakelser eller tårtor kan
man mycket väl använda margarin i de
fall då respektive bakverk genast skola
förtäras. Däremot bör man icke
använda margarin i kakor, som skola
sparas någon dag eller längre, ty då
får brödet bismak, det smakar
"gammalt". Man kan i stället göra försök
med en blandning av gott ister och
smör t. ex. 1/3 ister och 2/3 smör.
Härigenom får man en billigare fettsort än
enbart smör, och prov med denna
blandning ha utfallit mycket väl.
Enbart ister är det bästa fett, som man
kan använda vid bak av skorpor, dessa
bli härigenom mycket möra. I vanliga
jäsdegar kan man strängt taget använda
vilken fettsort som helst, dock anser
jag ister eller växtmargarin vara att
förorda.
Vid tal om sparsamhet i småsaker
kan även påpekas, att det finnes
billigare och dyrare sockerarter. Man
kan t. ex. mycket väl använda ljust
farinsocker i stället för strösocker i
matlagning.
Man kan även dryga ut dyrare
ingredienser med billigare. Detta sker t. ex.
vid tillagning av en del köttfärser. Man
kan ju dryga ut köttet mer och mindre,
men man får härvid akta sig för att
göra färserna för tunga och stadiga.
Man bör därför mera använda sig av
pressad potatis, kokta risgryn, kokt
panad än av för mycket skorpbröd.
Först och sist måste emellertid alltid
ställas den gamla välkända regeln om,
att intet må förfaras. Alla rester måste
av husmodern utnyttjas på bästa’ sätt,
och härvid har hennes
uppfinningsförmåga fritt spelrum. Man behöver
endast tänka på de ofta föraktade
brödkanterna. Dessa äro mycket
användbara och böra alltid tillvaratagas.
Kanter av såväl kryddbröd som vetebröd
kunna användas till:
1. Äppelkaka, då brödet rives; om
man torkat kanterna stötas de, och
brödet stekes i smör.
2. Brödsoppa, då kanterna blötas
upp i lagom mycket vatten, passeras,
och soppan smaksättes med saft, citron,
vin el. d. och serveras med russin.
3. Ombakat bröd, då kanterna
blötas upp i vatten eller mjölk, stötas eller
malas på kvarn, varefter massan
tillsättes med mjöl, jäst och kryddor samt
härefter behandlas och bakas som en
vanlig limpdeg.
Vetebrödskanter kunna dessutom
användas till:
4. Skorpmjöl, då kanterna torkas,
stötas och siktas.
5. Brödpuddingar, då kanterna
blötas upp i mjölk och tillsammans med
smör, ägg och frukt, citron, mandel
eller dylikt läggas i form och gräddas
i ugnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
