Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från källaren till vinden. Redigerad av Ida Norrby. Med 3 bilder - Sparsamhet i hushållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saker med kött", så går det sen lättare
att helt och hållet dra in på ett och
annat köttmål. Men — giv då i stället
för kött ej den lätta grönsaladen e. d.
utan sådana vegetabilier, som innehålla
verkligt näringsvärde något så när
motsvarande det försakade. Vi ha så
många verkligt näringsrika vegetabilier:
bruna bönor, ärter, linser, ris,
kastanjer, morötter, kålrabbi.
Husmodern bör vidare undvika att
i sin sparsamhetsiver så sträva efter
billig vara, att hon köper dåliga varor.
De ge på intet sätt samma utbyte som
den goda varan. Man behöver blott
tänka på prima och sekunda mjöl. Det
är alls ingen uträkning att köpa dåligt
mjöl^ det sväller mindre än gott mjöl
och ’ger ofta dåligt bröd. Eller jag
tänker mig köpa grönsaker av sämre
kvalitet, därför att de äro billiga. Jag
får då oftast skala bort eller rensa bort
så stor del av dem, att det skulle varit
billigare att ta de prima i stället. Ja,
här skulle kunna ges en massa
exempel. En sparsam husmor vet, att
prisbilligheten ej beror blott på det utsatta
lägre priset, utan också i mycket stor
grad på själva varans beskaffenhet.
Uppköp av. större partier på en gång
räknas ju ock som sparsamhetsdygd,
och det är ju också alldeles riktigt.
Man kan på detta sätt ofta få en vara
mycket billigare, än om man köper för
gången. Men här måste dock starkt
betonas den fara, som ligger i att köpa
mera, än vad som kan användas på
förståndigt sätt. Till exempel vid
uppköp av kött. Om jag för ett mindre
hushåll köper upp en halv kalv på en
gång, så måste jag ha klart för mig,
huru jag skall kunna förvara de delar,
som jag ej kan använda färska, ty att
äta kalvkött varje dag en tid framåt blir
ju betydligt dyrare — förutom att det
också blir tråkigt — än om jag växlar
om med andra rätter. Har jag utmärkta
förvaringsrum, konserveringsapparat
eller kan på annat sätt förvara
kalvköttet under längre tid framåt, och jag
vidare vet att på lämpligaste sätt
använda varje del, så att intet förfares
— då först blir det verklig sparsamhet
att företaga ett dylikt köp.
Vid partiuppköp äro ännu någr?.
vik-" tiga faktorer att beakta, särskilt när
varan tages från längre håll. Jag måste
då oftast köpa "grisen i säcken", vilket
måste anses som en stor nackdel, man
bör åtminstone känna väl till
leverantören.
Vidare måste alla omkostnader
beräknas såsom uppbärning, frakter o. d.
Ett känt sätt är, att några husmödrar
-slå sig ihop och köpa kooperativt.
Varan sändes till en av dem, och hon
portionerar ut den.
Besväret är ofta ganska stort och
rättvis delning svår; frakt och
hem-bärning stiger till pengar. Tag med
alla dessa faktorer i dina beräkningar!
Även om du köper varan ensam, måste
ju prisskillnaden vara betydlig, om det
skall löna sig. Ännu en sak, som hör
hit, är frestelsen att, när man har
förråd hemma, använda mera därav, än
vad man behöver. Det "låter" ofta så
bra med partiuppköp, men undersök
saken grundligt, innan du skryter av
prisbilligheten.
Hittills har mest talats om faran av
falsk, inbillad sparsamhet, som nog
ofta förekommer just när man som
allra bäst räknat tit och tänkt sig göra
stora besparingar. Det som verkar bäst
och jämnast, om det också inte syns så
mycket eller gör mycket väsen av sig
är att spara i småsaker. Man kan laga
god mat, utan att kosta på så många
dyra ingredienser. Det är mycket
viktigt att kunna ersätta dyrare födoämnen
med billigare. Jag kan till exempel få
goda pannkakor utan att behöva kosta
på så många ägg. Och i många andra
fall kan man ju använda mjöl som
ersättning av ägg. Till hjälp vid beräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
