- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1915 /
282

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från källaren till vinden. Redigerad av Ida Norrby. Med 10 bilder - Något om vårt dagliga bröd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ämnen, brödet tröttna vi som sagt
aldrig på och dessutom på bröd
ensamt kunna vi livnära oss, isynnerhet
om vi få tillsats av fett. Naturligtvis
är det en fördel om vår kost är
sammansatt av olika födoämnen men bröd
borde alltid utgöra en väsentlig del av
varje måltid. Och det inte blott därför
att det i sig självt är ett synnerligen
viktigt födoämne utan också därför, att
det underlättar smältandet av andra
födoämnen. Så är t. ex. enbart mjölk
för den fullvuxne ett ganska hårdsmält
födoämne; dricker man häftigt mjölk
utan att äta något till, har man ofta
en känsla av tyngd i magen; äter man
däremot bröd till, har man inte alls
denna känsla, och mjölken
tillgodo-göres också så mycket lättare. Och på
samma sätt är det med många andra
födoämnen.

Här i norden har sen urminnes tider
rågbrödet varit den förhärskande
brödsorten, det ljusa vetebrödet användes
knappt annat än vid festliga tillfällen.
Men nu har förhållandet blivit ett annat.
Det grova rågbrödet försvinner alltmer
och det fina vetebrödet blir allt
allmännare. Och dock är det grova
brödet, bakat av sammanmalet mjöl —
råg eller vete — vida hälsosammare än
det bröd som framställts av det fina,
siktade mjölet. Äggviteämnet i säden,
gluten, är nämligen ett mycket segt
ämne som bildar ett lager närmast
skalet. Den inre kärnan av
sädeskornet utgöres till stor del av stärkelse.
Avlägsnas nu med största omsorg allt
skal från sädeskornet, både det yttre
grova skalet och de inre tunnare
skalen, så följer också en icke så obetydlig
del av glutenet med. Mjölet blir finare
och vitare men mindre rikt på
äggviteämne. Och dock är just detta
näringsämne så värdefullt. Stärkelse kunna
vi få genom andra födoämnen t. ex.
potatis, men äggviteämnet är svårare att
ersätta. Dessutom innehåller det grova

brödet, särskilt nu rågbrödet, avsevärt
större mängder närsalter, fosfor, kalk,
järn än det fina vetebrödet, och dessa
ämnen äro fullt ut så viktiga för vår
kropp som någonsin de övriga
näringsämnena. Endast i ett fall är
vetebrödet avgjort att föredraga, och det är
för sjuka, konvalescenter och personer
med svag och ömtålig mage. Det fina
vetebrödet bör betraktas som ett
lyx-bröd; bröd av sammanmalet vete, det
s. k. grahambrödet och rågbrödet, det
bör vara vårt matbröd i ordets
egentligaste betydelse. Särskilt värdefullt
är vårt svenska knäckebröd. Det
verkar härdande på tänderna och har
dessutom den fördelen att man måste tugga
det grundligt. Det blandas därvid med
saliven och ett ämne i detta påverkar
stärkelsen så att den kemiska
smältningsprocessen, stärkelsens
förvandling till socker, påskyndas.

Det är synnerligen viktigt att ett
födoämne som brödet är berett med
den största omsorg. I många hem,
särskilt i städerna, bakar man numera ej
sitt bröd hemma utan överlämnar
saken åt bagaren. Såvida förhållandena
ej alldeles omöjliggör saken bör man
emellertid ta upp hembakningen: man
får ett drygare, i regel mera
välsmakande och mycket billigare bröd.
En mycket vanlig fördom är att man
måste ha så mycket "gott" i det
hembakade brödet, smör, ägg, socker,
kryddor. Detta fördyrar naturligtvis
brödet i hög grad och ökar ej i
motsvarande grad dess godhet och på intet
sätt dess lättsmälthet. Sådant bröd blir
tvärtom tungt och kompakt. Det enkla,
men omsorgsfullt bakade och väl
gräddade brödet är både det smakligaste
och det mest lättsmälta. Särskilt i
dessa tider borde Sveriges husmödrar
enas om att inskränka på lyxbrödet.
För att få ett gott bröd är det
naturligtvis nödvändigt att jag har gott mjöl,
men också jästens beskaffenhet är av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonnierma/1915/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free