Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Excellensens kvarglömda papper. Av Thomas Thorn. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Excellensens kvarglömda papper
av THOMAS THORN.
I all blygsamhet sagt tror jag mig
vara den ende utomstående som
fullständigt känner historien om
excellensens kvarglömda papper. Det är på
intet sätt min egen skarpsinnighet,
som bragt mig i denna avundsvärda
ställning. Lyckliga omständigheter och
min bekantskap med Erik Damm har
jäg att tacka för att jag nu till ett helt
kan sammanfoga allt det som i form ’
av uppseendeväckande tidningsnotiser
och löpande skvaller satte myror i
huvudet på Stockholms politiska och
publicistiska societet sensommar 19—.
Låt mig då först avslöja corpus
delicti, om vilken de mest vansinniga
rykten voro i gång. En medlem av
den nyss avgångna ministären hade vid
regeringsskiftet i sin ämbetslokal
kvarglömt en enskild skrivelse av
ömtåligaste natur. Detta lilla papper var
lika farligt och lika ofarligt söm ett
stycke dynamit; så länge det låg gömt
i sin låda, obekant för världen, var det
absolut oskadligt, men i samma
ögonblick en silande stråle av
offentlighetens ljus trängde in i dess gömställe
skulle dess inneboende ohyggliga kraft
med blixtens hastighet sprida sina
förödande verkningar över ministeriet,
över huvudstaden, över landet.
Personer, vars namn eller öknamn blivit
begrepp, skulle slungas till marken för
att aldrig mera resa sig.
Grundlags-murade ämbetsverk skulle skakas till
grus, guldsmidda uniformer och
hedersdräkter skulle fläkas opp och visa
skabbigheterna därunder. — Och märk
väl! — det fanns många i vilkas
intresse det låg att bringa denna mina
till explosion, många som skulle bjuda
guld och ära för att få sätta luntan till
stubintråden och få dansa segerdans
på spillrorna. Men det fanns lika
många som skulle bjuda än mer för
att kunna i tysthet bringa sprängämnet
ur världen. Om de
bara vetat, att det
fanns!
Men nu hade
excellensen glömt det
lilla papperet, glömt
det i dubbel
bemärkelse. Då sände
slumpen ett ringa
verktyg — det är
visst en vana hos
slumpen — att sätta
i rörelse snöbollen,
som skulle bliva en
lavin. Det var en
amanuens i
ministeriet som under ett
planlöst sökande efter
något annat plockade
fram papperet ur
djupet av en låda. Han
läste det och förstod
— förstod åtminstone
att han med ett slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
