Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Adolf Agardh - Carl Adolf Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
framträdde i tal och skrift och som gjorde att han
mången gång lemnade rum för fria utflykter äfven
i sina vetenskapliga arbeten. Liksom hans stora,
genomträngande, blixtrande ögon spejade i alla
riktningar och icke lemnade äfven de ringaste
föremål obemärkta, så var ock hans själ. Den såg
sig om öfver allt, i alla riktningar; men framför
allt dröjde han gerna der han såg att friska krafter
behöfdes. Utmärkt i nästan alla då för tiden odlade
grenar af vetenskapen och litteraturen, var han, redan
såsom ung, äfven utmärkt som botanikus. Men han var ej
nöjd med att känna de fullkomligare s. k. fåne-rogama
växterna; han upptog inom växtriket de s. k. algerna
eller vattenlafvarna såsom sitt eget fält, liksom han
inom djurriket odlade studium af de för ögat nästan
osynliga s. k. infusionsdjuren. Han var ock efter
baron Carl de Geers bortgång den förste, som i vårt
land åter införde bruket af mikroskopet. En stor del
af vattenlafvarna är ock mikroskopisk; han använde på
deras studium en stor del af sina bästa år, och han
blef så till sågandes algologiens grundläggare. Det
var förnämligast genom sina skrifter i denna väg,
som hans namn blef verldskunnigt. Med skarp blick
och varmt hjerta såg han många brister så väl i
sättet att handhafva den vetenskapliga odlingen,
som i samhällsskicket. Man hörde honom dock sällan
eller aldrig uttala skarpa omdömen, sällan klandra
eller yttra missnöje. Såsom ung älskade han mera
handling än ord och brann af håg att sjelf åstadkomma
något bättre. Såsom matematikus till själ och hjerta
ville han gå från grunden med saken och började med
att företaga sig en stor reform i uppfostran och
skolväsende. Agardh var kanske äfven den utmark-taste
vid universitetet i lefvande språk och framförallt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
