Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
preussiske ministern i Stockholm, Brassier de S:t
Simon, numera minister i Turin, och som sändt mig
boken från Berlin tillika med en högst smickrande
skrifvelse 6). Öfversättningen är, efter hvad flera
härvarande tyskar förklarat, alldeles ypperlig och har
i Tyskland gjort mycket uppseende. Jag har redan läst
ett par recensioner, der din gamle skald öfver-hopas
med beröm." (Carkkrona d. 18 Dec. 1864). - Till
y. Braun, då han var i Prag, skref Oehlenschläger:
"En Landsmand paa min udenlandske Vei I Töplitz og
i Prag j eg fandt; Dansk var han ei, Han var fra
Sveas Kant. En aedel Svensker traf j eg paa min Vei,
Som Hiertet glemmer ei! Jeg haaber, vi vors Venskab
snart fornye Ved Upsals Offersteen - i Axelbye."
Författare hafva antydt att v. Braun, i likhet
med så många medbröder i Apollo, hade ett
förkroppsligadt ideal,
*) Brefvet frän hr Brassier innehöll: ’’Jag har
försökt att öfversatta somliga af br v. Brauns Dikter,
och tager mig nu friheten att sända härmedelst ett
exemplar af denna öfversättning. - Jag behöfver
säkerligen icke försäkra att det är icke lätt,
jag skulle säga, att det är nästan omöjligt att
öfversatta en poesi ordagrann när man vill återgifva
tanken metrisk och rimmet, utan att såra nya språkets
anda. Derföre måste jag hoppas att hr v. Braun skall
godhetsfullt ursäkta om jag, mer än en gång, har varit
tvungen att tillåta mig licentia poetica. Jag känner
väl att min öfversättning kan aldrig jemföras med
originalet, och denna illusion har jag aldrig vågat
tillåta mig; men mitt ändamål har varit att återgifva
så godt jag kunde den qvickhet och humor och de djupa
känslor samt den sanna philosophi som utmärka i så hög
grad hr v. Branns skrifter. Måtte författaren bedöma
öfversättaren med undseende och förlåta honom om hans
försök icke har lyckats såsom det skulle. Jag skrifver
svenska språket som en dilletant utan gramatik och
dictionair - mina språkmästare i Stockholm voro icke
Professorer, detta synes väl och. må ursäktas t!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
