- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1853 /
83

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

till anlag. Härigenom kunna dessa tallösa
öfvergångsformer mellan arter uppkomma, hvilket förhållande är så
eget och utmärkande för växtrikets alster, att man väl
kan uppställa såsom regel: ju fullkomligare utbildad en
växtfamilj är, eller ju mera central ban står inom sin
serie, sin klass eller sin ordning, desto svårare är det att
skilja mellan familjens slägten och arter, — hvilket äfven
kan sägas omvändt. Hvarje sådan familj är också alltid
desto mer naturlig och på samma gång svår, ja nästan
omöjlig, för abstraktionen, — som sätter arten i
karaktären, — att behandla i deskriptiv väg, då deremot
reflexionen från historisk och biologisk grund fattar familjens
undertyper klart och reder dessas analoga formserier
lättare.

Delta leder in på kapitlet om slägt- och
art-begreppen inom växtriket. Den gamla striden om dessa
begrepp, hvilketdera som företrädesvis är grundadt i
naturen, lär kunna anses afgjord genom Prof, Fries’s
genialiska afhandling härom i Linncansk anda, meddelad i 2:a
Bandet af »Botaniska utflygter». Striden har förts af
somliga med oreda i uppfattningen och söndrande
småaktig-het. Att naturen är gestaltad i vissa former, hvilka till
en viss gräns äro beständiga, lärer den dagliga
erfarenheten hvarje uppmärksam och tänkande betraktare. Hvar
gränsen för denna formbeständighet ligger är egentligen
sjelfva frågan, och svaret på densamma torde aldrig kunna
blifva annat än relativt. Deri deskriptiva botanikens
historia eller, närmare bestämdt, växtverldens uppställning
och beskrifning på olika tider eller af olika författare
visar huru godtycklig begränsningen af ofvannämnde begrepp
ofta till större delen är, enär den ene i abstrakt
söndringsnit af en lokal-varietet gjort ert ny art, ett nytt
slägte af någon ej fullt typisk art och sedan nya
familjer af några afvikande slägten, under det en annan åter,
oförmögen af tålig forskning och reflexion, liksom
sammanföser heterogena bildningar inoin samma inhägnad.
Detta antyder att begreppen art, slägte och än mer
familj till en viss grad äro endast relativa, det är, beroende
af vår uppfattning och insigt. I detta påstående ligger
dock ingalunda något förnekande af att i naturen dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:34:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1853/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free