Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Allt hvad M. Godron bevisat iir sålunda, enligt vår
mening, detta, att Triticum sativum och Ægilops
o v at a äro spccies så nüra förenade, att de hybridisera
med en Uiltliet, som är ganska ovanlig bland gräsen; men
vi upprepa «nyo att delta är icke något bevis på att
dessa två växter äro skiljda arter. B.
Till delta vilja vi tillägga, bifogar Ked. af Gard.
Chron., för hvilken Lindley slår i spetsen, att hvarken
M. Godron eller M. Alexis Jordan, som har fyllt 100
sidor af Lyonncsiska Vetenskapsakademiens memoirer med
funderingar öfver ursprunget till våra odlade växter, hafva
försökt förklara hvad hvetels ursprung varit, om det icke
är ett genom odling tämdt och förädladt tillstånd
(dome-slicaled condition) af Ægilops, såsom M. Fabre’* försök,
enligl vår tanke, bevisa det vara.»
Uti JW 12 af samma tidskrift pag. 183 har
Hedaktionen ytterligare en artikel, som står i direkt
sammanhang med den föregående och iir af följande lydelse:
»Vid slutet af föregående artikel om M. Godrons
försök med Ægilops anmärkte vi all hvarken ban
eller Al. Jordan hafva försökt förklara hvad som varit
hvelets ursprung, om det icke är ett genom odling
förädladt, liksom tämdt tillstånd af Ægilops. Vi finna
att vi förbisett en bil i den sednares på längden
utdragna afhandling (de 100 sidorna i
Lyonneser-Akade-lniens memoirer), i hvilken ban verkligen försöker en
förklaring, men på ett så nytt och egendomligt sätt, all
den icke är värd att omtala, knappt såsom elt exempel
på de orimligheter, till hvilka vi blifva ledda genom den
riymodiga llicorien, all alla varieteter eller »racer» af
växter, som ega någon grad af bestånd (permanency), äro
verkliga arter. Denna lära, som hotar att störta
botanikens vetenskap uti etl oulredligl chios, skulle näppeligen
behöfva någon allvarsam vederläggning, otn icke det
förhöllo sig så, alt hennes målsmän dagligen tilltaga i antal,
synnerligen å kontinenten, och all de synas allmänneligen
erkänna R|. Jordan såsom en skicklig och talangfull
framställare af deras åsigter.
Vi hafva nu för tillfället icke tillgång till
Lyonneser-Förhandlingarne (»Lyons transaotions»), men uti etl detal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
