Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
än*att grundämnena i sina olika föreningar frambringa
tänkandet, den fria rörelsen och de typiskt oföränderliga
formera». Eller månne ott mekaniskt konstst\eke bildas genom
egenskaperna hos trädet eller metallen, hvaraf det
sammansättes, utan ett ordnande förnuft utom tingen? Derigenom
förnekas visst icke, att grundämnena finnas öfverallt och att
utom dem intet af nämnda fenomener kan inträffa. Men en
högie enhet kan i sig förena flera lägrej icke kan den förra
förklaras ur de sednaie, utan snarare tvärtom. Så har, som
AI. Braun träffande anmärker, ingen kunnat förklara,
hvarföre nämnda grundämnen just bilda ett mineral-, ett växt-,
ett djur-rike och om än detta tillskrifves dem, som en
nödvändig, oföränderlig egenskap, hvarföre har ej denna varit
verksam på ett e\igt, oföränderligt sätt, då vi tvärtom se
olika naturalster uppträda under de olika skapelseperiodeina;
oberäkneliga tidsperioder hafva föregått, innan de fullkomligare
natur-alstren bildades och menniskan först under sjsta
skapelsedagen. Hänvisar ej det lagbundna i hela denna utveckling
på en öfver elementerna varande verldsplan, en högre
ordnande och skapande kraft än den liflösa materiens
»bildningsdrift.»
Har det här nu lyckats oss alt vederlägga den
materialistiska naturforskningens grundprincip, tio vi o?s icke behöfva
särskildt upptaga de mångfaldiga missriktningar, som utgå
från densamma. Ty mången Naturforskare, som ryggar
tillbaka från denna ytterlighet, hyllar doek i det enskilda
åsigter, som endast ur denna kunna härledas och följdriktigt
fullföljda leda till lika upplösande läror. Ty filosofiska
undersökningar äro icke det fält, hvaruppå hvarken Linné, som
antog sin tids herrskande åsigter såsom axiomer, eller den
nyare vetenskapen gerna vilja företaga några exkursioner. Ty
alltsedan f. d. Naturfilosofiens dagar hafva likartade
spekulationer kommit bland Naturforskarne i sådant vanrykte, att
o
man lätteligen föispiller siU goda namn och rykte, om man
beträder denna väg. Men utan att förlora sig i likartade
utsväfningar, hvilka endast för författaren sjelf kunna ega
värde såsom dess subjektiva uppfattning, kan vetenskapen icke
undvara fastställda grundsatser, utan att blifva vacklande och
full af inre motsägelser. De flesta n. v. Botanister med
filosofiska grundsatser torde stå på Kantiansk grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
