Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
mer. Den första slutsatsen är bevisad genom daglig
erfarenhet, men det fordras år af iakttagelse för att finna, att den
sednare ej alltid är sann. I en vetenskap, så vidsträckt som
botaniken, fordras det mycken tid för den, som vill förvärfva
en fullkomlig kännedom om slägten och familjer och blifva
en god systeinaticus, och mycken likaledes för den, som vill
göra sig förtrogen med lokalflororna, för att väl urskilja
arterna; men i begge fallen glömmes nästan alltid den
abstrakta frågan om arten. Det är sällsynt, att systematikern
befattar sig dermed, och hvad floristen angår, så, när han
finner att de minsta skiljaktigheter ärftligt fortplantas inom
ett begränsadt område, sä använder han på alla de former,
som egnas fortplanta sig, nyssnämnda slutsats, och lian
betraktar dem såsom lika manga skilda arter. *)
Emot den theorien att de nu lefvande arterna frambragts
af äldre typers förändringar och genom undergången af
mellanformen har man anfört, att det vore alltför tidigt att sluta
från några facta i ett fåtal af föränderliga växters lif och
att den följaktligen ej förtjenar något förtroende 0111 ock på
sin höjd någon uppmärksamhet; men motsatta åsigten, att
det skulle för liv arje Sci rskild förmodad form fordras en egen
skapelseakt synes icke mindre förhastad, och äfven den
hvilar på ett litet antal af negativa facta hos vissa arter,
hvilkas ringa förmåga att variera vi blott kunnat iakttaga inom
mycket inskränkta tiderymder. Sannt är att förutsättningen
om arternas oföränderligliet bevisar för benägenheten af en
ytlig iakttagelse, då deremot den motsatta kan förleda till
alltför hastiga slutsatser, att smärre skiljaktiglieter i
organisation äro obetydliga, då de tvertom ofta kunna ha en stor
morfologisk ocli fysiologisk vigt och derigenom för oss
uppenbara slägtskaper, som dem förutan vi ej skulle ana. Men
lika säkert är, att tron pa arternas föränderlighet, enligt
Darwins theori, skall föranleda till många sanna slutsatser vid
undersökningen af de principer, hvarpå en sann klassifikation
af växtriket måste hvila, och till kännedomen af de läror,
hvarefter dess former uppträdt och uppträda på jorden.
’) Det iir i allmänhet ej mycket svårt att mer eller mindre
tillfredsställande bestämma och gruppera de särskilda formerna af ett visst
niångge-staltadt slägte, sådana de uppenbara sig inom en inskränkt area. [-]tubits-formerna-] {+]tubits-for-
merna+} t., ex. på Småländska kusten, eller i Skåne eller i Bohuslän kunna godt
uog redas .hvar för sig; men jemföras de med hvarandra eller ännu mera med
dem, som linuas i norra Tyskland, vid Rhen, i England och i Frankrike,
då mångfaldigas svårigheterna, då finner man — eller tror man sig
åtminstone finna — att de alla, desta former, sammanflyta, uch då blir man mera
benägen att tro på det Olikas gemensamhet. Det är derföre som
Monogra-fer af slägten i sin helhet få andra åsigter om artriittighetcn än enskilda
Hö-rister; det är derföre som ens åsigter förändras i mån af den vidsträckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
